4.12.2015      svensk version 4.5.2016

Undervisnings- och kulturministeriet

 

Anvisningar till forskare om insamlingen av publikationsdata 2016

 

Innehåll

1.Syftet med anvisningen

2.Undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata

3.Att utnyttja publikationsdata

4.Definition av en publikation

Offentlighet

En utomstående utgivare

Nyhet

Upphovsmannens anknytning till organisationen

Forskningsarbete som utgångspunkt

5.Publikationstyper

Definition av en vetenskaplig publikation (huvudklasserna A, B och C enligt publikationstyp)

Definition av en yrkesinriktad publikation (publikationstypens huvudklass D).

Definitionen av en mera allmänt inriktad publikation (publikationstypens huvudklass E)

Definition av en konstnärlig publikation (publikationstypens huvudklass F)

Definitionen av referentgranskning

Klassificeringen av publikationstyper

Val av publikationstyp för publikationen

6.Publikationsforum

7.Klassificering av vetenskapsområden

8.Fri tillgänglighet

9.Publikationsdata som samlas in

10.De viktigaste referensuppgifterna i en konferenspublikation


1.     Syftet med anvisningen

 

Undervisnings- och kulturministeriet har hittills gett anvisningar om datainsamling beträffande publikationer genom att i första hand rikta anvisningarna till personer som ansvarar för datainsamling vid forskningsorganisationer (högskolor, forskningsinstitut, universitetssjukhus).  De tekniska datainsamlingsanvisningarna som gäller publikationer har varit en del av en omfattande datainsamlingshandbok, vars innehåll ministeriet årligen uppdaterar i samarbete med forskningsorganisationerna.

Denna anvisning grundar sig på datainsamlingshandboken men behandlar endast insamling av publikationsdata. Anvisningarna har grupperats och uttryckts något annorlunda än i handboken för att de ska vara ändamålsenliga för forskaren och så lättförståeliga som möjligt. Syftet är att minska de datainsamlande organisationernas behov att upprätthålla egna specificerande anvisningar och att förenhetliga beskrivningarna av publikationerna. Varje organisation ordnar insamlingen av publikationsdata på det sätt som de önskar, men ändå så att organisationen kan sammanställa de rapporter om minimiuppgifterna som ministeriet förutsätter. Organisationerna kan därför ha anvisningar som kompletterar denna anvisning.

Anvisningarna uppdateras efter behov i takt med att undervisnings- och kulturministeriets datainsamling förändras.

Syftet med dessa anvisningar är att definiera de vetenskapliga, yrkesinriktade och  populärvetenskapliga publikationer. Konstnärligt material (publikationstyp F) och Audiovisuellt material samt data- och kommunikationstekniska program (publikationstyp I) definieras närmare i undervisnings- och kulturministeriets årliga instruktioner för datainsamlingen.

2.     Undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata

Syftet med publikationsdata som undervisnings- och kulturministeriet samlar in vid högskolorna, forskningsinstituten och universitetssjukhusen är att skapa ett kunskapsunderlag om högskolornas forskningsverksamhet och samhälleliga inflytande. Ministeriet använder insamlad publikationsdata som kunskapsunderlag vid beräkningen av grundfinansieringen till universiteten och yrkeshögskolorna, men också i annan uppföljning och styrning av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Antalet publikationer är tillgängligt i form av statistik i undervisningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen (www.vipunen.fi).

I datainsamlingen klassificeras publikationerna bland annat enligt deras form (klassificering av publikationstyp), vetenskapliga kvalitet (Publikationsforum) och innehåll (klassificering enligt vetenskapsområde). Syftet med klassificeringarna är att förenhetliga det kunskapsunderlag som behövs vid utvärderingen av finländska forskningsorganisationers publikationsverksamhet. Ett annat syfte med publikationsdata som samlas in och de klassificeringar som tillämpas på dessa är att utgöra en allmän riksomfattande standard med vilken publikationsverksamheten kan struktureras förutom för uppföljning av forskningsverksamheten exempelvis för forskarnas meritförteckningar eller i publikationsförteckningar som behövs för finansieringsansökningarna.

3.     Att utnyttja publikationsdata

Utöver den vetenskapspolitiska styrningen och statistikföringen är syftet att på ett brett plan kunna utnyttja informationen om publikationerna. Publikationsdata som samlas in är allmänt tillgängliga i portalen för forskningspublikationer, JUULI (www.juuli.fi). År 2016 kommer man att ta i bruk ett landsomfattande datalager (tjänsten för publikationsdata VIRTA), vilket möjliggör att informationen om de publikationer som det finländska informationssystemet har producerat finns att hämta från en effektiv gränssnittstjänst som erbjuds andra serviceanvändare. Datalagret gör det möjligt att i fortsättningen utnyttja publikationsinformationen t.ex. i tjänster som omfattar forskningsfinansiärerna så att forskaren i sina ansöknings- och projektrapporter enkelt och automatiskt kan föra över de publikationer som har lagrats i den egna organisationens system.

4.     Definition av en publikation

Undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata gäller publikationer som är viktiga med avseende på uppföljningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Datainsamlingen berör inte alla publikationer som ges ut inom ramen för forskningsverksamheten. Forskarna håller till exempel föredrag, föreläsningar, presenterar sin forskning på olika tillställningar (s.k. posters) och för massmedierna samt i elektroniska medier, men dessa  engagemang hör inte till UKM:s insamling av publikationsdata. För sina egna behov kan forskningsorganisationerna samla in information om ovannämnda expertuppgifter och forskarnas aktiviteter.

Publikationer som rapporteras i UKM:s datainsamling ska uppfylla följande kriterier:

-          Publikationen ska vara allmänt tillgänglig för alla.

-          Publikationskanalen ska ha en redaktion eller utgivare som är obunden i förhållande till upphovsmannen och som besluter om i vilka fall publikationerna publiceras via publikationskanalen.

-          Publikationen har inte tidigare publicerats i en sådan form som  avses med rapportering i denna datainsamling.

-          Upphovsmannen har anknytning till organisationen.

-          Publikationen grundar sig på upphovsmannen forsknings- eller sakkunnigarbete.
 

Ovan nämnda kriterier  gäller också dokument som erbjuds enbart i elektronisk form (t.ex. webbtidningar, webbplattformer).

De ovannämnda definitionerna omfattar endast vetenskapliga, yrkesinriktade och  populärvetenskapliga publikationer (publikationstyp A–E). Definitionerna av konstnärliga publikationer och vetenskapliga produkter, lärdomsprov, patent,  uppfinningsanmälningar, audiovisuellt material och datatekniska program som rapporteringen omfattar finns i datainsamlingshandboken som undervisnings- och kulturministeriet publicerar årligen.

Offentlighet

En publikation är offentlig om den är tillgänglig för alla avgiftsfritt eller mot en avgift. Till exempel en publikation som har delats ut endast till konferensdeltagare eller en publikation som är begränsat tillgänglig på nätet är inte offentligt tillgänglig och ska således inte ingå i datainsamlingen. Ett befintligt ISSN- eller ISBN-nummer anses hänvisa till att publikationen ursprungligen är avsedd att vara tillgänglig för allmänheten.

En utomstående utgivare

Av en publikation som rapporteras krävs alltid en utomstående utgivare. Således rapporteras till exempel inte verk som upphovsmannen har gett ut på eget förlag eller dokument som lagts ut på den egna webbplatsen. Publikationer som upphovsmannen själv offentliggjort till exempel via ett biblioteks publikationsarkiv rapporteras inte heller om inte en oavhängig utomstående part har beslutat om publiceringen.

Nyhet

Publikationen ska omfatta nytt vetenskapligt, yrkesinriktat eller konstnärligt innehåll på så sätt att det inte har publicerats tidigare i en form som rapporteras i datainsamlingen. En publikation som sparats i ett publikationsarkiv (t.ex. arXiv.org) kan således rapporteras efter att det har publicerats i en tidskrift eller i annan rapporterbar form. Översättningar av egna eller andras texter eller nya upplagor av publikationer rapporteras inte om publikationen inte har omarbetats avsevärt jämfört med den föregående upplagan. Uppdateringar av webbpublikationer rapporteras inte heller som nya publikationer.

Upphovsmannens anknytning till organisationen

På ett allmänt plan definieras upphovsmannens anknytning till organisationen så att organisationen (högskolan, forskningsanstalten eller universitetssjukhuset) har möjliggjort tillkomsten av publikationen och det forskningsarbete som har behövts för den. I praktiken betyder detta att upphovsmannen är anställd av organisationen eller har ett avtal med den (en forskarstuderande enligt nedanstående kriterier) eller att organisationen på annat har sätt möjliggjort publikationen.

Beträffande forskarstuderande vid universiteten registreras publikationerna för sådana forskarstuderande som A) aktivt deltar i undervisningen på forskarstudienivå B)  har erhållit ett regelbundet stipendium  minst sex månader i följd. Då publikationens upphovsman inte har anknytning till organisationen på basis av en anställning eller påbyggnadsexamensrätt ska han eller hon ändå av organisationen ha fått resurser och en arbetsmiljö som möjliggjort aktivt forskningsarbete (utrustning, material, forskningsgrupp).
Till följd av universitetens nya ställning  är  docentur en titel och räcker som sådan inte  som anknytning till universitetet.

Anknytningen till organisationen konstateras i första hand utgående från den anknytning som upphovsmannen nämner i publikationen (dvs. upphovsmannen hänvisar i publikationen till namnet på organisationen som sin egen organisation). Forskarna ska av denna anledning vara särskilt omsorgsfulla med att organisationens namn nämns i publikationen och att det skrivs rätt och är i rätt form. Publikationerna registreras i den organisationens namn där den forskning som publikationen omfattar i huvudsak har bedrivits, även om forskaren skulle ha flyttat över till en annan organisation innan publikationen har utkommit.

En doktorsavhandling kan hänvisas till det universitet eller den organisation som a) har utfärdat den aktuella examen eller som b) forskaren är anställd av eller annars är anknuten till.

Publikationer som studerande på grundexamensnivå i högskolorna har gjort beaktas inte i undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata.

Forskningsarbete som utgångspunkt

Publikationen ska grunda sig på forsknings- eller expertarbete som upphovsmannen har utfört. Till exempel publikationer som endast gäller fritids-, organisations- eller affärsverksamhet och inte grundar sig på forskningsverksamhet rapporteras inte. Publikationer som endast är avsedda för marknadskommunikation rapporteras inte heller.

5.     Publikationstyper

Publikationerna kan enligt användningssyfte  indelas i sex grupper enligt publikationskanalens primära målpublik.

Publikationstyperna A, B och C är publikationer vars syfte är att främja vetenskap samt producera ny information i första hand för den egna forskargemenskapen. De uppfyller definitionen för en vetenskaplig publikation.

Publikationstyperna D är publikationer vars syfte är att göra forskningsbaserad information tillgänglig för en yrkesgrupp. De uppfyller definitionen för en yrkesinriktad publikation.

Publikationstyperna E är publikationer som gör vetenskaplig och yrkesmässig information tillgänglig för det omgivande samhället.

Publikationstyperna F är offentliga resultat av konstnärlig verksamhet.

Publikationstyperna G är lärdomsprov.

Publikationstyperna H–I är publikationer som har uppkommit som ett resultat av forskningsverksamhet och som  till sin form avviker från de föregående grupperna.

Definition av en vetenskaplig publikation (huvudklasserna A, B och C enligt publikationstyp)

De vetenskapliga publikationerna måste uppfylla följande tre villkor:

  1. Publikationen måste producera ny information i relation till annan tidigare forskningsdata om samma ämne.
  2. Publikationen måste presenteras i en form som gör det möjligt att verifiera forskningsresultaten och/eller använda dem i ny forskning och som andra forskare kan använda för att utvärdera forskningsresultat och använda i sitt eget arbete.
  3. Publikationens publikationskanal har specialiserat sig på att publicera vetenskapliga forskningsresultat och har en redaktion som består av experter inom vetenskapsområdet samt  tillämpar referentgranskning. (Obs! Vetenskapliga publikationskanaler kan ge ut publikationer även om de inte är referentgranskade).

Alla kriterier tillämpas enligt etablerad praxis för varje enskild vetenskapsgren.

Definition av en yrkesinriktad publikation (publikationstypens huvudklass D).

Med yrkesinriktade publikationer avses publikationer som gör information som grundar sig på forsknings- och utvecklingsarbete tillgänglig för en yrkesgrupp. De yrkesinriktade publikationerna läses i huvudsak av personer som är utbildade inom ett område och som tillämpar informationen på ett praktiskt plan i sitt arbete.  Vetenskapliga publikationer och yrkesinriktade publikationer kan delvis ha samma målpublik. Dessutom kan enskilda artiklar som har publicerats i bägge grupperna vara mycket likartade.

Yrkesinriktade publikationskanaler är t.ex. följande facktidskrifter:

Metsälehti, Käytännön maamies, Sosiaalitieto, Kehittyvä elintarvike, Acatiimi, Journalisti, Arkkitehti, Sairaanhoitaja, Puutarha & kauppa, Ulkopolitiikka och Opettaja.

Ett undantag utgör facktidskrifter i vilka även referentgranskade vetenskapliga artiklar publiceras. Referentgranskade vetenskapliga artiklar som har publicerats i facktidskrifter klassificerade på Publikationsforumets nivåer 1–3 (t.ex. Duodecim, Suomen lääkärilehti, Liikunta ja tiede) registreras under publikationstyperna A1 eller A2 oberoende av den omständighet att tidskrifterna i första hand är avsedda för en yrkesgemenskap. Icke-referentgranskade artiklar i dessa tidskrifter registreras under publikationstyp D1 (artikel i facktidskrift).

Som yrkesinriktade publikationer rapporteras också olika redogörelser och rapporter som grundar sig på vetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete och som producerats som stöd för politiskt eller yrkesmässigt beslutsfattande. Beställaren och utgivaren av dessa är vanligen en offentlig aktör, till exempel ett ministerium, ett ämbetsverk eller ett statligt forskningsinstitut. De registreras under publikationstyp D4.

Definitionen av en mera allmänt inriktad publikation (publikationstypens huvudklass E)

Med  populärvetenskapliga publikationer avses publikationer som gör information som grundar sig på forsknings- och utvecklingsarbete tillgänglig för allmänheten och vars innehåll kan förstås utan särskild kännedom om branschen. Exempel på sådana publikationer är  populärvetenskapliga böcker, texter i tidningar, populärtidskrifter och webbplattformer som utgör inlägg i en offentlig debatt.

Definition av en konstnärlig publikation (publikationstypens huvudklass F)

Med en konstnärlig publikation avses offentliga resultat av konstnärlig verksamhet. Konstnärliga publikationer har definierats i UKM:s datainsamlingshandbok.

Definitionen av referentgranskning

Med referentgranskning av vetenskapliga publikationer avses ett förfarande där en tidskrift, en konferens eller ett bokförlag som publicerar forskningsresultat ber experter inom ett vetenskapsområde att göra en förhandsbedömning av huruvida de manuskript som har erbjudits för  publicering går att publicera i vetenskapligt avseende. I insamlingen av publikationsdata förutsätts att referentgranskningen uppfyller följande kriterier:

  • De som utvärderar publikationen har varit obundna i förhållande till det manuskript som utvärderas. Med en obunden utvärderare avses meriterade forskare eller andra experter som inte hör till publikationsseriens (tidskrift eller bokserie) eller publikationens (samlingsverk, specialnummer av en tidning, konferenspublikation) redaktörer.
  • I processen utvärderas materialets omfattning och hantering av den teoretiska referensramen, pålitligheten och exaktheten vad gäller forskningens genomförande samt resultatens originalitet och nyhetsvärde i förhållande till tidigare forskning på ett sätt som är karaktäristiskt för vetenskapsgrenen.
  • Hela manuskriptet som ska publiceras har utvärderats, inte enbart ett abstrakt eller ett utdrag.
  • Författaren har fått ett skriftligt referee-utlåtande om referentgranskningen (det ursprungliga utlåtandet eller redaktionens/chefredaktörens sammanfattning).

Referentgranskningen ska i oklara fall kunna verifieras utgående från det skriftliga utlåtandet. Publikationer som rapporteras under publikationstyperna A1, A2, A3, A4, C1 och C2 ska också referentgranskas. Om en inhemsk vetenskapsförläggare använder VSD:s referentgranskningskod för ovannämnda publikationstyper rapporteras endast artiklar och monografier som har denna kod (http://www.tsv.fi/tunnus/listaus.php). 

Klassificeringen av publikationstyper

Kriterierna på sidan 2 gäller alla publikationstyper (offentligt tillgängliga, en utomstående redaktion, nyhet, upphovsmannens anknytning till organisationen och kravet på att publikationen grundar sig på forskning). Minimikraven för de enskilda publikationstyperna  presenteras i tabellen nedan:

A Referentgranskade vetenskapliga artiklar

-  Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation

-  Uppfyller definitionen av referentgranskning

-  Tidskriften/serien där en artikel har publicerats har ett ISSN-nummer och ett samlingsverk har ett ISBN-nummer.

-  Om artikeln utgör inledningen eller förordet till en bok eller en tidskrift ska upphovsmannen ha en forskningsmässig andel i verket

A1 Originalartikel i en vetenskaplig tidskrift

-  En artikel i en vetenskaplig tidskrift, serie eller årsbok

-  Består huvudsakligen av opublicerat material

A2 Översiktsartikel i en vetenskaplig tidskrift

-  En översiktsartikel (t.ex. review, systematic review, metaanalys) i en vetenskaplig tidskrift, serie eller årsbok

-  Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation, med undantag av kravet på produktion av ny information.

-  Grundar sig på temat för det centrala originalartikelmaterialet

A3 Del av en bok eller annat samlingsverk

-  En artikel, inledning eller ett förord i ett utgivet vetenskapligt samlingsverk som består av flera artiklar av olika författare

A4 Artikel i en konferenspublikation

-  Publicerad i en tryckt eller på annat sätt offentligt tillgänglig publikation i anslutning till en regelbundet återkommande vetenskaplig konferens

-  En fullständig skriftlig version av ett konferensföredrag (full paper)

-  Konferenspublikationer ges i regel ut inom informationsbehandlingsbranschen. I övriga branscher är konferensartiklarna till största delen samlingsverk eller specialnummer av tidskrifter

-  Referentgranskade artiklar i samlingsverk som har sammanställts på basis av konferenser av engångskaraktär registreras under klass A3 och referentgranskade artiklar i specialnummer av tidskrifter under A1–A2.

B Icke-referentgranskade vetenskapliga skrifter

-  Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation

-  Tidskriften/serien där en artikel har publicerats har ett ISSN-nummer och ett samlingsverk har ett ISBN-nummer.

-  Om artikeln utgör inledningen eller förordet till en bok eller en tidskrift ska upphovsmannen ha en forskningsmässig andel i verket

B1 Inlägg i en vetenskaplig tidskrift

-  Ett icke-referentgranskat inlägg i vetenskapliga tidskrifter, bl.a. en artikel, en kort forskningsredogörelse (case report), en kort översiktsartikel, en ledare (editorial), en bokrecension (book review), ett diskussionsinlägg (discussion, letter) eller en kommentar (comment)

B2 Del av en bok eller annat samlingsverk

-  Artikel, inledning eller ett förord i ett utgivet vetenskapligt samlingsverk som består av flera olika författares artiklar

B3 Icke-referentgranskad artikel i konferenspublikation

-  Publicerad i en tryckt eller på annat sätt offentligt tillgänglig publikation i anslutning till en regelbundet återkommande vetenskaplig konferens

-  En fullständig skriftlig version av ett konferensföredrag (full paper)

-  Konferenspublikationer ges i regel ut inom informationsbehandlingsbranschen. I övriga branscher är konferensartiklarna till största delen samlingsverk eller specialnummer av tidskrifter

-  Icke-referentgranskade artiklar i samlingsverk som sammanställts av konferenser av engångskaraktär registreras under klass B2 och ickereferentgranskade artiklar i specialnummer av tidskrifter under B1.

C Vetenskapliga böcker (monografier)

-  Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation

-  Uppfyller definitionen av referentgranskning

-  Boken har ett ISBN-nummer

C1 Separat utgivet vetenskapligt verk

-  Bokens författare har skrivit hela boken

-  En ny upplaga av boken kan rapporteras om boken har redigerats väsentligt i förhållande till föregående upplaga.

(Obs! En icke-referentgranskad monografi registreras under klass D4, D5 eller E2)

C2 Redigerat verk

-  Redigerad vetenskaplig bok eller specialnummer av en tidskrift som består av flera olika författares artiklar

-  Upphovsmännen har svarat för bokens redigeringsarbete och deras namn anges som bokens redaktörer.

(Obs! Ett icke-referentgranskat utgivet verk registreras under klass D6 eller E3)

D Publikationer avsedda för en yrkesgrupp

-  Uppfyller definitionen av en yrkesinriktad publikation

-  Även vetenskapliga publikationer i en tidskrift som saknar ISSN-nummer eller vetenskapliga böcker som saknar ISBN-nummer

-  Om artikeln utgör en inledning eller ett förord till en bok eller en tidskrift ska upphovsmannen ha en forskningsmässig andel i verket

D1 Artikel i en facktidskrift

-  En artikel i en tidskrift riktad till en yrkesgrupp

-  En artikel i en vetenskaplig tidskrift som saknar ISSN-nummer.

D2  Artikel i ett samlingsverk (inkl.  artikel som en redaktör har skrivit som  förord)

-  Artikel i en yrkesinriktad hand- eller instruktionsbok, datasystem eller samlingsverk, läroboksmaterial eller kort encyklopeditext.

-  Obs! Forskningsmässig insats i en inledning eller i ett förord

D3 Artikel i en yrkesinriktad konferenspublikation

-  Publicerad i en tryckt eller på annat sätt offentligt tillgänglig publikation i anslutning till en regelbundet återkommande vetenskaplig konferens

-  En fullständig skriftlig version av ett konferensföredrag (full paper)

D4 Publicerad utvecklings- eller forskningsrapport eller -utredning

-  En utvecklings- eller forskningsrapport eller en utredning som grundar sig på forsknings- eller sakkunnigarbete

-  Förläggaren är vanligen en icke-vetenskaplig förläggare, vanligen en offentlig aktör som t.ex. ett ministerium, en finansiär, en högskola eller ett forskningsinstitut.

D5 Lärobok, yrkesinriktad hand- eller instruktionsbok eller  ordbok

-  En utgiven yrkesinriktad bok, lärobok, yrkesinriktad hand- eller instruktionsbok eller ordbok

-  Boken har ett ISBN-nummer

-  (I denna klass ingår inte uteslutande föreläsningskompendier, webbmaterial eller motsvarande som har framställts enbart för enskilda kurser)

D6 Redigerat yrkesinriktat verk

-  Ett redigerat yrkesinriktat samlingsverk som består av flera artiklar skrivna av olika författare

-  Upphovsmännen har svarat för bokens redigeringsarbete och deras namn anges som bokens redaktörer.

E Publikationer för allmänheten

-  Uppfyller definitionen av en populärvetenskaplig publikation

E1 Populärartikel, tidningsartikel

-  En artikel, en översikt eller en ledare i en tidning, i en serie, i ett samlingsverk eller på en redigerad webbaserad plattform (t.ex. på plattformen alusta.uta.fi).

-  I klassen ingår inte korta kommentarer eller korta brev till insändar- spalter. Långa inlägg där personen ofta representerar sin organisation beaktas i datainsamlingen (t.ex. inläggen i den s.k. Vieraskynäspalten i dagstidningen Helsingin sanomat, Tebatti-inläggen i tidningen Talouselämä).

-  I klassen ingår inte artiklar som författaren har skrivit när han eller hon har varit anställd vid tidningen.

E2 Populärmonografi

-  Ett utgivet icke-vetenskapligt  populärvetenskapligt verk

E3 Redigerat populärverk

-  Redigerat, utgivet  populärvetenskapligt samlingsverk som består av flera olika författares artiklar

-  Upphovsmännen har ansvarat för bokens redigeringsarbete och deras namn anges som bokens redaktörer.

F Offentlig konstnärlig och konstindustriell verksamhet

-  Uppfyller definitionen av en konstnärlig publikation, se definitionerna i UKM:s handbok för datainsamling.

F1 Separat publikation

-  En konstinriktad publikation, som utgör en självständig helhet utan att a) vara en del av ett annat konstverk eller som b) inte omfattar delar som räknas som en självständig del i en publikation med inriktning på konst

F2 Offentlig medverkan i ett konstnärligt verk

-  En publikation med en konstnärlig inriktning kan ha ett fast,  odelbart samband med en gemensam publikation men enligt praxis inom det ifrågavarande konstområdet kan den anses ha separat status (t.ex.  scenografin för ett skådespel, en målning som är en del av en gemensam utställning, en kammarmusikers andel i en konsert, en skådespelares rollprestation).

-  I den här kategorin ingår också det arbete som ansluter sig till en publikation, dvs. att välja ut de delar som bildar helheten och definitionen av de allmänna konstnärliga principerna. Samma gäller arbetet med publikationens delar tillsammans med delarnas upphovsmän så att de utgör en del av helheten (t.ex. att regissera ett iscensatt verk, att konstnärligt leda/producera en konserthelhet ).

F3 Konstnärlig del av en ickekonstnärlig publikation

-  En konstinriktad del av en publikation vars kontext inte i första hand är konstnärlig men som trots det av den ifrågavarande konstgemenskapen betraktas som konst (t.ex. en lösning i anslutning till formgivningen eller planeringen av en produkt som kommer ut på marknaden, ett krävande kompositionsarbete  för en reklamfilm).

G Lärdomsprov

G1 Lärdomsprov för yrkeshögskoleexamen, kandidatavhandling

 

G2 Pro gradu-avhandling, diplomarbete, högre YH-lärdomsprov

 

G3 Licentiatavhandling

-  Obs! Om den består av artiklar antecknas artiklarna separat under klasserna A–E

G4 Monografiavhandling

-  En monografiavhandling som har publicerats i en serie eller en institutionsserie vid ett universitet, utgivna monografiavhandlingar eller en monografiavhandling som har getts ut på eget förlag

G5 Artikelavhandling

-  Obs! Om den består av artiklar antecknas artiklarna separat under klasserna A–E

H Patent och uppfinningsanmälningar

- Definitionerna i UKM:s handbok för datainsamling.

H1 Beviljat patent

 

H2  Uppfinningsanmälan

 

I Audiovisuellt material samt data- och kommunikationstekniska program

 Motsvarar definitionen av de data- och informationstekniska tillämpningarna på audiovisuellt material, se definitionerna i UKM:s handbok för insamling av publikationsdata

I1 Audiovisuellt material

-  Sådant publicerat audiovisuellt material, som på basis av publikationens innehåll inte statistikförs under någon annan punkt.

-  Upphovsmannen är vanligen en redaktör eller en person som har producerat materialet.

-  En helhet som framförs i flera delar eller om delarna utgör  en helhet registreras denna endast en gång.

I2 Program eller programvara av data- och informationstekniskt slag

-  Program eller programvara av data- och informationstekniskt slag som har publicerats kommersiellt eller som fri programvara.


 

Val av publikationstyp för publikationen

 

 

ARTIKLAR

SEPARAT UTGIVNA VERK

I TIDSKRIFTER

SAMLINGSVERK

KONFERENSPUBLIKATIONER

MONOGRAFIER

REDIGERADE VERK

RAPPORTER 

Original

Översikt

REFERENTGRANSKADE

Vetenskapliga

A1

A2

A3

A4

C1

C2

 

ICKEREFERENTGRANSKADE

Vetenskapliga

B1

B2

B3

 D5/E2

D6/E3

 

Yrkesinriktade

D1

D2

D3

D5

D6

D4

Populärvetenskapliga

E1

E2

E3

 


6.     Publikationsforum

Indelningen av publikationer i olika publikationstyper klassificerar dem utgående från deras form och målgrupp, medan Publikationsforum-klassificeringen anger en nivåklass för publikationskanalen (tidskrift, serie, konferens eller bokförläggare) inom vilken publikationen har utkommit. Via en enskild publikationskanal kan publikationer som hör till olika publikationstyper ges ut (t.ex. en tidskrift kan innehålla både referentgranskade och icke-referentgranskade publikationer).

Publikationer som publiceras i publikationskanaler som Publikationsforum har listat på nivåerna 1–3 är vetenskapliga publikationer (A–C) med några undantag: Vissa facktidskrifter (t.ex. Suomen lääkärilehti, Duodecim, Liikunta ja tiede) innehåller både referentgranskade vetenskapliga artiklar och artiklar riktade till yrkesgrupper.

Publikationen kan dock vara vetenskaplig och registreras under publikationstyperna A–C även om publikationskanalen inte är godkänd på Publikationsforumets nivå 1–3. Sådana är till exempel lokala publikationskanaler (t.ex. universitetens egna publikationsserier).

7.     Klassificering av vetenskapsområden

Med vetenskapsområde avses i insamlingen av publikationsdata publikationens innehållsmässiga vetenskapsområde. Vetenskapsområdet definieras inte i första hand utgående från de vetenskapsområden som fastställts för publikationskanalen eller upphovsmännens eget institut/egen enhet, utan utgående från innehållet i publikationen.

För publikationen  kan anges 1–6 vetenskapsområden med det vetenskapsområde först som publikationen i första hand berör. Det förstnämnda är det s.k. primära vetenskapsområdet som används bland annat vid statistikföringen av publikationer. Uppgiften om vetenskapsområde är väsentlig för uppföljningen av forskningsverksamheten.

I klassificeringen av publikationer tillämpas Statistikcentralens klassificering av vetenskapsområden från 2010.

8.     Fri tillgänglighet

Vad gäller publikationens  fria tillgänglighet samlar man in information dels om den  tillgängligheten för publikationens publikationskanal, dels om publikationens parallella lagring. Denna  information gör det möjligt att definiera publikationens  fria tillgänglighet. Oberoende av publikationsforumets nivå på öppenhet är det viktigt att parallellt lagra alla publikationer för att säkerställa att de finns tillgängliga på lång sikt.  Fri tillgänglighet innebär för en publikation att den finns att få 1) omedelbart hos förläggaren och/eller att det finns en parallell publikation i ett organisationsspecifikt eller i ett vetenskapsområdesspecifikt publikationsarkiv antingen omedelbart eller efter en embargotid som förläggaren har fastställt. I båda fallen innebär  fri tillgänglighet för en publikation att följande villkor uppfylls:

  • Publikationen finns i sin helhet gratis på webben och fritt åtkomlig för att läsas, skrivas ut och kopieras åtminstone för icke-kommersiellt bruk.
  • Publikationen finns permanent fritt tillgänglig  via en sådan tjänst som antingen förläggaren eller forskningsorganisationerna erbjuder så att det blir möjligt att gallra fram den viktigaste informationen om publikationerna och indexera innehållet i övriga söktjänster. Vidare ska det vara möjligt att med tjänstens hjälp hänvisa till publikationerna och att erbjuda länkar till webbadresser med  bestående identifikatorer (DOI, URN, Handle).
  • Den version som finns fritt tillgänglig är a) upphovsmannens sista version, som har lagrats parallellt, eller b) den slutliga versionen som går att få fram via en tjänst som förläggaren upprätthåller. Det sätt som väljs, dvs. a) eller b), har att göra med publiceringsavtalet eller förläggarens politik. Om det handlar om en referentgranskad publikation ska den fritt tillgängliga versionen också vara referentgranskad.

9.     Publikationsdata som samlas in

Referensdata som år 2016 samlas in om publikationerna av publikationstyp A–E är uppräknade i tabellen nedan:

Referensdata

 

1 Publikationstyp*

Klass enligt klassificeringen av publikationstyp.

2 Publikationens vetenskapsområde*

1–6 vetenskapsområden enligt Statistikcentralens klassificering av vetenskapsområden med det vetenskapsområde först som publikationen i första hand berör. Det första, s.k. primära, vetenskapsområdet måste anges.

 

 

4 Organisationens upphovsmän

Forskare, som har varit med om att göra publikationen och som hör till organisationen Namnen anges på följande sätt: Efternamn, Förnamn

5 Organisationens underenhet*

Organisationens fakulteter, avdelningar, institutioner eller enheter (högst 20 st.) inom vilka publikationens upphovsmän är anställda.

6 Publikationens upphovsmän*

Fullständig information om publikationens upphovsmän anges i den form och i den ordning som de nämns i den ursprungliga publikationen eller källdatabasen.

7 Antalet upphovsmän*

Det totala antalet upphovsmän vad gäller publikationen. Om antalet överstiger 50 räcker det med att ange "50". Om upphovsmännen är grupper räknas medlemmarna i gruppen på ett sätt som omfattar etablerad praxis inom vetenskapsområdet eller enligt forskningsgruppernas avtal.

8 Internationell sampublikation*

(ja/nej)

Minst en av den internationella sampublikationens upphovsmän har anknytning till en annan organisation än en finländsk (också om upphovsmannen har anknytning till både en finländsk och en utländsk organisation). Publikationskanalens utländska redaktör uppfyller ännu inte kriteriet för en internationell sampublikation.

9 Sampublikation med ett företag

(ja/nej)*

Minst en av publikationens upphovsmän har anknytning till ett nationellt eller internationellt företag (också om upphovsmannen har anknytning till både en forskningsorganisation och ett företag.)  Med ett företag avses andra företag än bolag som sköter statens specialuppgifter (t.ex. VTT).

10 Publikationens namn/titel*

Publikationens namn/titel såsom den nämns i artikeln eller verket. Namnet på en publikation på ett främmande språk kan vid behov sparas som en translittererad version.

11 Utgivningsår*

Det år anges då publikationen för första gången har utgetts som en version med fullständiga referensuppgifter.

12 Volym

Tidskriftens eller seriens volym där artikeln har getts ut.

13 Nummer

Tidskriftens eller seriens nummer där artikeln har getts ut.

14 Sidor

De sidnummer som artikeln har haft i samband med sin publicering i den ursprungliga artikeln eller i källdatabasen.

15 Artikelns nummer

Det artikelnummer som artikeln har haft vid sin publicering (i den mån ett nummer finns) i den form som numren har presenterats i den ursprungliga artikeln eller i källdatabasen.

16 Publikationens språk

Det språk på vilket publikationen är skriven i enlighet med klassificeringen Statistikcentralens språk 2003 .

17 Namnet på tidningen/serien

Namnet på tidningen/serien så fullständigt som möjligt och helt utskrivet (inga förkortningar). Om namnet på konferensartikelns tidskrift / serie inte finns att tillgå antecknas konferensens vedertagna namn utan ordningsnummer, årtal och bokstavsförkortning.

18 ISSNa

ISSN-numret för den serie i vilken tidskriften, monografin eller moderpublikationen har publicerats i första hand i enlighet med den tryckta versionen. Om en tryckt version saknas, meddelas den elektroniska versionens ISSN-nummer.

19 ISBN

Publikationens eller moderpublikationens ISBN-nummer.

20 Moderpublikationens namn

Namnet på det redigerade verket där artikeln har publicerats. Namnet på konferenspublikationers moderpublikation skrivs i den form det förekommer i publikationen.

21Moderpublikationens redaktörer

Det redigerade verkets redaktörer anges i den form och i den ordning som de nämns i den ursprungliga publikationen eller källdatabasen.

22 Förläggare b

Namnet på publikationens förläggare så fullständigt som möjligt och helt utskrivet (inga förkortningar).

23  Förlagsort

Ort eller orter som angetts i anslutning till namnet på publikationens förläggare.

24 Utgivningsland

Tidskriftens, seriens, monografins eller moderpublikationens utgivningsland enligt klassificeringen Statistikcentralens stater och län- der 2007.

25 Publikationens internationalitet   *

(inhemsk/internationell)

Utgivaren av en inhemsk publikation är finländsk eller publikationen har i första hand publicerats i Finland. Utgivaren av en utländsk publikation är inte finländsk eller publikationen har i första hand publicerats någon annanstans än i Finland. Utgivaren av en konferenspublikation avser förläggaren.

26 DOI-identifieringsnummer

Publikationens DOI-identifieringsnummer

27 Bestående webbadress

Webbadress som grundar sig på publikationens permanenta identifiering (t.ex. DOI, URN eller handle) och som leder direkt till publikationens kompletta textversion (fritt tillgängliga version eller en version med begränsad användarrätt på förläggarens server).

28 Fri tillgänglighet

Publikationens fria tillgänglighet enligt följande klassificering:

0 = Inget svar

1 = En publikation som har utkommit i en open access - publikationskanal

(alla publikationer i publikationskanalen fritt tillgängliga)

2 = En öppen publikation som har utkommit i en hybridpublikationskanal (fritt tillgängliga och icke-fritt tillgängliga publikationer) i publikationskanalen

29 Källdatabasens kod

Publikationens identifikationsnummer eller ID-nummer i den databas varifrån dess post har gallrats fram (t.ex. Web of Science, Scopus, Pubmed, ArXiv, Cab Abstracts, Arto, Fennica).

31 Publikationskanalens ID

Publikationskanalens identifikation enligt publikationsforumets koduppsättning  Julkaisufoorumin koodiston

32 Publikationens högskolespecifika, organisationsspecifika id*

Högskolans Organisationens eget identifikationsnummer för publikationen.

33 Konferensens vedertagna namnc

Konferensens etablerade namn, som vanligen upprepas i proceedings-moderpublikationen och som inte ändras i likhet med årtalet, ordningsnumret, konferensplatsen och tidpunkten, vilka ofta nämns tillsammans med namnet (se tabellen på följande sida).

34 Nyckelord

Nyckelord som så bra som möjligt beskriver publikationens innehåll.

35 ORCID-identifieringsnummer

ORCID-identifieringsnumren, t.ex. 0000-0000-0000-0000, på den rapporterande organisationens egna upphovsmän , se http://www.orcid.org

36 Publikationens har lagrats parallellt

(ja/nej)

Publikationen har lagrats parallellt i ett organisations- eller vetenskapsområdesspecifikt publikationsarkiv antingen omedelbart eller efter en rimlig embargotid som förläggaren har fastställt. Publikationen kan vara en s.k. förläggarversion eller forskarens egen, sista (referentgranskade) version

37 Den parallellt lagrade versionens webbadressd

Webbadressen (t.ex. URN) på den version av publikationen som har lagrats parallellt i ett organisations- eller vetenskapsområdesspecifikt publikationsarkiv

 

*) Obligatoriskt för alla publikationer.

a) antingen en ISSN- eller en ISBN-identifierare är obligatorisk för vetenskapliga publikationer (publikationstyperna A-C)

b) obligatorisk för böcker samt artiklar i samlingsverk (publikationstyperna A3, B2, C1 och C2)

c) obligatorisk för konferenspublikationer [publikationstyperna A4 och B3).

d) obligatorisk om publikationen har lagrats parallellt (jmfr. punkt 36).

 

 


10. De viktigaste referensuppgifterna i en konferenspublikation

 

Utgivare

Information som utnyttjas när publikationsforumet definieras

Exempel:

17 Namnet på tidningen/serien

ISSN

ISBN

Namnet på moderpublikationen

Förläggare

ID för publikationsforumet

Det vedertagna namnet på konferensen

Det vetenskapliga samfundet eller den organisation som har medverkat till konferensen - publiceras i konferensens egna proceedings serie inkl. motsvarande ISSN-identifieringstecken

Det namn som har etablerats för konferensen / Namnet på moderpublikationen / ISSN / ID för publikationsforumet

2011 IEEE 73rd Vehicular Technology Conference VTC2011-Spring

IEEE VTS ... Vehicular Technology Conference

1550-2252

(978 -1) -4244 -8332 -7

2011 IEEE 73rd Vehicular Technology Conference (VTC Spring)

Institute of Electrical and Electronics Engineers

57589

IEEE vehicular technology conference

Det vetenskapliga samfundet eller den organisation som har medverkat till konferensen - publiceras med stöd av samfundet men inte som en seriepublikation

Det namn som har etablerats för konferensen / Namnet på moderpublikationen / ISSN / ID för publikationsforumet

2012 9th International Conference on the European Energy Market (EEM)

 

 

(978 -1) -4673 -0832 -8

2012 9th International Conference on the European Energy Market (EEM)

Institute of Electrical and Electronics Engineers

70631

2012 9th International Conference on the European Energy Market (EEM)

Den lokala värdorganisationen som ordnar konferensen och som kan variera  från år till år

Det namn som har etablerats för konferensen / Namnet på moderpublikationen / ISSN / ID för publikationsforumet

2011 9th Nordic Symposium on Building Physics (NSB)

 

 

(978 -952) -15 -2575 -9

Proceedings of the 9th Nordic Symposium on Building Physics NSB 2011, Tampere, Finland, 29 May - 2 June 2011

Tampere University of Technology

71208

Nordic Symposium on Building Physics

En utomstående part som kan variera  från år till år

Det namn som har etablerats för konferensen / Namnet på moderpublikationen / ISSN / ID för publikationsforumet

2013 40th International colloquium on automata, languages and programming (ICALP)

Lecture Notes in Computer Science

0302-9743

(978 -3) -642 -39206 -1

Automata, Languages, and Programming 40th International Colloquium, ICALP 2013, Riga, Latvia, July 8-12, 2013

Springer

58014

International colloquium on automata, languages and programming