UKM:s publikationshandbok år 2012

 



 


 


1.1        Insamling av publikationsuppgifter

I informationsinsamlingen 2010 tog undervisnings- och kulturministeriet i bruk en ny publikationsklassificering som är gemensam för hela högskolesektorn (se kap. 2.5). Klassificeringen utvecklades i samarbete med universiteten och yrkeshögskolorna under åren 2007–2009. Från 2011 har universitetens informationsinsamling omfattat insamling av referensuppgifter för enskilda publikationer. Definitionerna av insamlingen av publikationsuppgifterna rör i första hand undervisnings- och kulturministeriets informationsinsamling. Enskilda högskolor kan ha olika behov och definitioner beträffande insamlingen av publikationsinformationen. Undervisnings- och kulturministeriet använder informationen för att styra högskolorna och bereda forskningspolitiken.

Syftet med insamlingen av publikationsuppgifterna är att få information om högskolornas forskningsverksamhet och samhälleliga inverkan. Sålunda ska publikationerna som är föremål för informationsinsamlingen A) grunda sig på författarnas forsknings- och expertarbete och B) författarna och forsknings- och expertarbetet ska ha en anknytning till högskolan.

Anknytningen till en högskola förutsätter att författaren är anställd vid högskolan under forsknings- och skrivarbetet som publikationen gäller eller att högskolan genom lokaler eller handledning på ett väsentligt sätt har möjliggjort publikationen (t.ex. forskarstuderande eller stipendieforskare). Anknytningen till högskolan konstateras i första hand utgående från den anknytning som författaren nämner i publikationen (dvs. författaren nämner högskolans namn i publikationen). Om publikationen inte innehåller upphovsmännens affiliationsuppgifter ska författaren skriftligt påvisa att han eller hon är anställd eller forskarstuderande vid högskolan eller så konstateras anknytningen till högskolan av personaldirektören eller med hjälp av anställningsregistret. Publikationerna registreras av den högskola där forskningsverksamheten som publikationen gäller i huvudsak har bedrivits även om forskaren skulle ha flyttat över till en annan organisation innan publikationen har utkommit.

Huruvida publikationen kan möjliggöras väsentligt på annat sätt än via ett anställningsförhållande varierar mellan olika vetenskapsområden, men att ett arbetsrum ställs till forskarens förfogande innebär vanligen ännu inte att publikationen möjliggörs på ett väsentligt sätt. Beträffande forskarstuderande vid universitet registreras publikationerna för de forskarstuderande som A) aktivt deltar i undervisningen inom forskarstudierna och B) har erhållit ett regelbundet stipendium i minst sex månader i följd.  Till följd av universitetens nya ställning ändras docenturen om till titel och är därmed inte i sig en tillräcklig anknytning till universitetet.

Sampublikationer registreras i varje författares namn, men för att publikationsinformationen ska vara jämförbar registreras sampublikationer bara en gång per högskola i undervisnings- och kulturministeriets informationsinsamling. (T.ex. om högskolan X har tre författare i en publikation och högskolan Y har en författare i samma publikation registreras publikationen en gång per högskola i informationsinsamlingen).

Publikationen måste alltid ha en utomstående utgivare, dvs. publikationer som författaren gett ut på eget förlag och själv bekostat statistikförs inte.

Publikationsinformationen lämnas in via Kota-systemet på samma sätt som annan informationsinsamling. Beträffande universiteten fastställer ministeriet publikationsforumklassificeringen i uppgifterna utgående från referensuppgifterna i publikationerna. I punkt 1.1.1.30 används informationen som samlas in om publikationsforumklassificeringen utgående från denna definition. Om informationen som samlas in innehåller uppenbara brister som förhindrar en definition av publikationernas publikationsforumnivåer förbehåller sig ministeriet rätten att låta granska uppgifterna vid högskolorna. Detta gäller i synnerhet uppgifter om konferenspublikationer.

Efter att informationen införts i systemet är uppgifterna om publikationernas antal tillgängliga i portalen Vipunen. Utöver detta underrättar ministeriet högskolorna om sådant som framkommit under granskningen av informationen på ett sätt som senare överenskoms noggrannare.

Nedan presenteras en del begrepp som används i instruktionerna för insamling av publikationsinformation och klassificering av publikationstyp (kapitel 2.5). De begrepp och definitioner som använts här är desamma som använts i publikationsforumprojektet.

 

 

 

Publikation

Publikationerna kan grovt indelas i sex grupper enligt deras användningssyfte:

1)      publikationer vars syfte är att främja vetenskapen och producera ny information (publikationstyp A–C),

2)      publikationer vars syfte är att göra forskningsbaserad information tillgänglig för en yrkesgrupp (publikationstyp D),

3)      framställningar som är resultat av konstnärlig verksamhet eller motsvarande offentliga resultat av evenemangskaraktär (publikationstyp F)

4)      publikationer som gör vetenskaplig och yrkesmässig information tillgänglig för det omgivande samhället (publikationstyp E)

5)      övriga publikationer som informerar om högskolornas forskningsverksamhet och som till formen avviker från de föregående grupperna (publikationstyp H–I)

6)      Lärdomsprov (publikationstyp G)

Publikationerna indelas i ovannämnda grupper enligt publikationskanaler och publikationskanalernas målpublik. I synnerhet vetenskapliga publikationer och yrkesmässiga publikationer kan delvis ha samma målpublik. Dessutom kan enskilda artiklar som publicerats i bägge grupperna vara mycket likartade. För klarhetens skull har några exempel på yrkesinriktade publikationer nämnts i samband med definitionen av publikationen som är avsedd för en yrkesgrupp.  Ett undantag till det som nämnts ovan utgör facktidskrifter där även referentgranskade vetenskapliga artiklar publiceras. Om dessa tidskrifter har klassificerats med publikationsforumsnivå 1–3 registreras de referentgranskade vetenskapliga artiklar som publicerats i dessa under publikationstyp A1 eller A2 oberoende av om tidskrifterna i första hand är avsedda för en yrkesgrupp (t.ex. Duodecim, Suomen lääkärilehti). I övrigt registreras artiklarna i dessa tidskrifter under publikationstyp D1 (artikel i facktidskrift). För yrkeshögskolor är publikationsforumsinformationen frivillig.

Publikationsforumet klassificerar de viktigaste vetenskapliga publikationskanalerna inom alla forskningsområden enligt nivå 1–3 (tilläggsinformation om klassificeringen: http://www.tsv.fi/julkaisufoorumi/). Publikationsforumets definition av en vetenskaplig publikationskanal överensstämmer med UKM:s informationsinsamling. Förutom publikationskanalens vetenskaplighet bedöms i publikationsforumet även publikationskanalens lokala karaktär och betydelse ur den finländska forskningens synvinkel. Nivåerna 1–3 omfattar således inte alla vetenskapliga publikationskanaler som uppfyller den nämnda definitionen.

I enlighet med detta är tidskrifter, serier och bokförläggare som placerats på publikationsforumets nivåer 1–3 ovannämnda publikationskanaler som är avsedda för ett vetenskapligt sällskap (se även ovannämnda undantag), men publikationskanalen kan vara vetenskaplig trots att den inte har placerats på publikationsforumprojektets nivåer 1–3. En förteckning över publikationskanaler som klassificerats på publikationsforumprojektets nivåer 1–3 finns till påseende och kan laddas ner på adressen http://www.tsv.fi/julkaisufoorumi/haku.php.

Om forskarens/högskolans publikation har utkommit/snart utkommer på en vetenskaplig publikationskanal som inte har klassificerats i publikationsforumet är det möjligt att föreslå att denna publikationskanal ska bedömas på Publikationsforumets förslagssida: http://www.tsv.fi/julkaisufoorumi/ehdota.php.

 

Nedan har en vetenskaplig publikation, en yrkesinriktad publikation och en konstnärlig publikation definierats närmare (ovannämnda grupper 1–3).

  1. Definition av en vetenskaplig publikation

Med termen vetenskaplig publikation som använts i klassificeringen av publikationstyp avses publikationer som hör till ovannämnda grupp 1.  Vetenskapliga publikationer måste uppfylla följande fyra villkor.

1. Publikationen måste producera ny information. I definitionen tillämpas etablerad praxis i enskilda vetenskapsområden beträffande den nya informationen i en publikation i relation till befintliga publikationer.

2. Publikationen måste presenteras i en form som gör det möjligt att verifiera forskningsresultaten och/eller användningen av dessa i ny forskning. I alla branscher är det inte lika viktigt att verifiera forskningsresultaten. I de branscher där verifieringen inte är viktig fästs uppmärksamhet vid att andra forskare med publikationens hjälp kan bedöma forskningsresultaten och tillämpa dem i sitt eget arbete.

3. Publikationen och åtminstone den bibliografiska informationen måste vara skriven på ett sådant språk och ha en sådan publikationskanal som gör den tillgänglig för alla intresserade forskare. Publikationens språk bedöms i relation till vetenskapsområdet. Inom vissa områden kan en finsk- eller svenskspråkig publikation vara tillgänglig för alla intresserade forskare. Publikationskanalen måste bedömas både i ljuset av publiceringstidpunkten och framtiden (i synnerhet beträffande elektroniska publikationer).

4. Publikationens publikationskanal måste omfatta sådan bedömningspraxis där en eller flera utomstående parter som är förtrogna med innehållet i publikationen bedömer texten som ska publiceras. Publikationskanalen måste följa bedömningsförfarandet för den text som granskas. I en del fall kan även publikationens redaktion likställas med bedömare.

Med en vetenskaplig publikationskanal avses publikationskanaler som har specialiserat sig på publicering av vetenskapliga forskningsresultat, dvs. de har en redaktion som består av experter inom vetenskapsområdet och publiceringen förutsätter kvalitetsbedömning enligt bästa praxis på vetenskapsområdet, framför allt referentgranskning. Via vetenskapliga publikationskanaler kan även icke-referentgranskade publikationer publiceras. Dessa registreras under klasserna B1–B3.

 

  1. Definition av en yrkesinriktad publikation

En av högskolornas lagstadgade uppgifter är att göra information som grundar sig på forsknings- och utvecklingsarbete tillgänglig för det omgivande samhället. Med yrkesinriktade publikationer avses publikationer som gör information som grundar sig på forskning och utvecklingsarbete tillgänglig för en yrkesgrupp. Yrkesinriktade publikationer läses främst av personer som är utbildade inom denna bransch och som tillämpar informationen i sitt praktiska arbete. Det finns inga etablerade sätt för att definiera en yrkesinriktad publikation.  Nedan tre normativa villkor som gäller för yrkesinriktade publikationer:

1. Publikationen producerar ny information för yrkesgruppens bruk. Informationen som publikationen producerar har inte publicerats i motsvarande form tidigare.

2. Publikationen är allmänt tillgänglig

3. Publikationskanalen har en redaktion/utgivare som avgör om publikationer ska publiceras via publikationskanalen

Yrkesinriktade publikationskanaler är till exempel följande facktidskrifter:

Metsäalan ammattilehti, Sosiaalitieto, Kehittyvä elintarvike, Acatiimi, Journalisti, Arkkitehti, Sairaanhoitaja, Puutarha & kauppa, Ulkopolitiikka ja Opettaja.

 

  1. Definition av en konstnärlig publikation

Konstnärlig verksamhet utgör en del av högskolornas lagstadgade uppgifter. En konstnärlig publikation avser här också framföranden som är resultat av den konstnärliga verksamheten eller motsvarande offentliga resultat med evenemangskaraktär.

Det finns inga etablerade sätt för hur publikationer definieras inom konstbranschen. Om de tre normativa villkoren nedan uppfylls kan en högskola registrera en publikation inom konstbranschen som ett resultat av sin verksamhet.

  1. Publikationen har uppkommit som ett resultat av upphovsmannens eller -männens avsiktliga verksamhet som baserar sig på en konstnärlig uppfattning och minst en av upphovsmännen ska ha anknytning till högskolan.
  2. När resultaten registreras tillämpas offentlighet som ett av kriterierna för registreringen. I konstbranschen innebär offentlighet i allmänhet att beslutet om publicering har fattats främst på konstnärliga grunder av någon annan än upphovsmannen själv, t.ex. beställaren, kuratorn, producenten eller förläggaren. Resultatets offentlighet måste kunna verifieras i efterhand. För att uppfylla offentlighetskriteriet måste en publikation i konstbranschen således i regel:

A)     ha tillställts av någon annan än upphovsmannen eller -männen som allmänt tillgänglig åtminstone för en begränsad tid eller

B)     vara oavhängigt referentgranskad och allmänt tillgänglig åtminstone för en begränsad tid eller

C)     vara beställd, mottagen och utnyttjad i konstnärligt syfte av en organisation utanför högskolan.

  1. En publikation i konstbranschen registreras som högskolans resultat endast en gång oberoende av om en eller flera aktörer vid högskolan har medverkat till uppkomsten av publikationen. Om det publicerade verket dock består av flera konstnärliga delprestationer som kräver självständig konstnärlig verksamhet registreras delprestationerna separat som resultat av den konstnärliga verksamheten. På varandra följande publiceringar av samma publikation registreras inte som separata resultat. Som eget resultat som registreras separat räknas dock en senare version av publikationen om genomförandet av denna har krävt ny och avsevärd konstnärlig bearbetning i väsentlig omfattning och annan separat allokering av resurser eller om nyutgivningen grundar sig på överskridande av en betydligt högre publikationströskel än tidigare.

 

Registreringen görs i enlighet med det första eller annars viktigaste offentliga framträdandet eller som en helhet som utgörs av på varandra följande publiceringar av samma publikation (t.ex. som produktioner, turné eller projekt). Vid registreringen av en publikation i konstbranschen är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid villkoret som fastställer hur många gånger publikationen kan registreras.

Resultat som uppkommit till följd av konstnärlig undervisning och handledning rapporteras inte förutom till den del det är fråga om lärarens personliga konstnärliga verksamhet som uppfyller de tre ovannämnda punkterna.

Vid fastställandet av publikationens framställningssätt kan de publikationstyper inom konstnärlig verksamhet som fastställts av Arbetsgruppen för konstnärlig verksamhet (Taiteellisen toiminnan työryhmä) tillämpas, se https://confluence.csc.fi/pages/viewpage.action?pageId=21072701

--------------

Referentgranskning

Vid referentgranskning (peer review) bedöms de manuskript som skickats för publikation av utomstående experter utsedda av publikationsseriens redaktion. Beträffande samlingsverk kan även publikationens redaktion likställas med referentgranskare. Vid referentgranskning säkerställer man att materialet är täckande och har en teoretisk referensram, att forskningen har genomförts på ett tillförlitligt och exakt sätt och att resultaten är unika och har nyhetsvärde i förhållande till tidigare forskning. Referentgranskning har beskrivits bl.a. i en anvisning om referentgranskning som utfärdats av Förbundet för vetenskapspublicering i Finland: http://www.tiedekustantajat.fi/stl-files/STL-referee09.pdf. 

För den klassificering av publikationstyp som används i UKM:s informationsinsamling måste referentgranskningen uppfylla åtminstone följande krav:

- hela manuskriptet ska granskas (inte enbart ett abstrakt eller utdrag)

- referentgranskningen ska vara gjord före publiceringen

- referentgranskningen utförs av en meriterad expert som är obunden i förhållande till publikationens upphovsman.

 

Konferenspublikation

Med konferenspublikation avses publikationer som gjorts utgående från ett konferensföredrag. Konferenspublikationen kan ges ut av:

  1. ett vetenskapligt samfund eller en vetenskaplig organisation som ordnat konferensen, varvid publikationen publiceras antingen
    1. i samfundets egen serie med ISSN, t.ex. IEEE/ACM International conference on software engineering, ISSN 0270-5257, eller
    2. med samfundets stöd men inte som seriepublikation. Publikationen saknar då ISSN-nummer men har ett ISBN-nummer, t.ex. ”2010 7th International Conference on the European Energy Market (EEM 2010)”, ISBN 978-142-446-838-6.
  2. den lokala värdorganisationen som ordnar konferensen, t.ex. ett universitet. Då har publikationen vanligen endast ISBM, t.ex. ”Proceedings of the 9th Nordic Symposium on Building Physics”, ISBN 978-952-15-2575-9.
  3. en utomstående part, t.ex. Springers serie Lecture Notes in Computer Science. De viktigaste publikationerna från olika konferenser kan också väljas ut för utomstående förläggares serier. Då har publikationen vanligen en monografi- eller seriepublikations ISSN.

Om föredragen som gjorts utgående från konferensföredrag publiceras i andra publikationsformer än de som nämns i förteckningen ovan registreras de i publikationstyper enligt publikationskanal. Av enskilda konferensartiklar kan man till exempel bilda samlingsverk eller specialnummer av tidskrifter (t.ex. Building and Environment, Volume 45, Issue 9, 2010) där artiklarna registreras antingen som artiklar i ett samlingsverk eller tidskriftsartiklar.

Konferensutgåvans offentlighet fastställs på samma sätt som beträffande andra publikationer, dvs. publikationen ska vara allmänt tillgänglig. Publikationer som t.ex. delats ut endast till konferensdeltagarna eller som är begränsat tillgängliga endast på nätet är inte allmänt tillgängliga.  Om publikationer som delas ut på cd-rom eller usb-minne har ISBN-nummer innebär detta att de är offentliga.

Konferenspublikationer omfattar publikationer av olika omfattning. I undervisnings- och kulturministeriets informationsinsamling beaktas endast fullständiga skriftliga versioner av konferensföredrag (full paper). Abstrakt av konferensföredrag, utvidgade abstrakt (extended abstract), posters eller Powerpoint-presentationer beaktas inte. I klass A4 (Referentgranskad artikel i konferenspublikation) referentgranskas hela manuskriptet (full-paper), inte enbart sammanfattningen (abstract).

De viktigaste referensuppgifterna i en konferenspublikation är följande (de obligatoriska uppgifterna i informationsinsamlingen har definierats i tabellen på sidan 7):

- Konferensseriens namn (om det existerar)

antecknas i fältet 1.1.1.16, t.ex. ”International Conference on Machine Learning”. Konferensens vedertagna namn utan ordnings- eller årtal och bokstavsförkortningar.

 

- Seriens ISSN-nummer (om det existerar)

antecknas i fältet 1.1.1.17, t.ex. 1617-7061).

 

- Uppgifter om konferenspublikationens moderpublikation

antecknas i fältet 1.1.1.19, t.ex. ”82nd Annual Meeting of the International Association of Applied Mathematics and Mechanics (GAMM)”.

 

- Moderpublikationens redaktörer

antecknas i fältet 1.1.1.20, t.ex. ”G. Brenn; G.A. Holzapfel; O. Steinbach)”.

 

- Konferensseriens förläggare

antecknas i fältet 1.1.1.21, t.ex. ”Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE)” eller ”Springer”.

 

Elektronisk publikation

Elektroniskt utgivna publikationer måste ha ISSN-kod och ISBN-nummer om detta krävs av den tryckta publikationen. Varje publikation registreras endast en gång även om den skulle utkomma i

flera versioner (t.ex. elektronisk och tryckt).

 

Webbmedierna omfattar också många icke-traditionella publikationstyper såsom bloggar, wikipedia-artiklar eller andra webbplatser. Ett stort antal vetenskapligt viktiga publikationer offentliggörs i dessa medier. Det är dock omöjligt att skilja vetenskapligt eller samhälleligt viktiga publikationer bland dessa nya publikationstyper och därmed ingår inte dessa publikationstyper i informationsinsamlingen.

 

Översättningar och nya upplagor

Översättningar av egna eller andras texter beaktas i regel inte i insamlingen. Det enda undantaget är en översättning där redaktören/översättaren har en omfattande inledning eller ett förord. Då registreras inledningen under klass C2. Nya upplagor av publikationer beaktas inte heller om publikationen inte har omarbetats avsevärt jämfört med den föregående upplagan.

 

Publiceringsår

Publiceringsåret avser i regel det år då publikationen har utgivits första gången i en version med fullständiga referensuppgifter. I synnerhet beträffande vetenskapliga tidskriftsartiklar kan publiceringsåret fastställas på två olika sätt, se nedan. Publiceringsåret framgår vanligen i publikationen. Om detta inte är fallet måste utgivaren kunna bestyrka publiceringsåret. Publiceringsåret är det publiceringsår som finns i publikationen. Det är nödvändigtvis inte det år då publikationen fysiskt eller elektroniskt blivit tillgänglig.  

Publikationen kan publiceras A) endast i elektronisk form (online only), B) i elektronisk och tryckt form och C) endast i tryckt form. Vetenskapliga tidskrifter publicerar ofta godkända och referentgranskade artiklar i elektronisk form (online first, publish ahead of print osv.) innan tidskriften där artikeln ingår publiceras. Dessa versioner har ofta ett annat publiceringsår. Olika högskolor har olika praxis beträffande i vilket skede och på vilket sätt publikationerna registreras i högskolans register över publikationer. I UKM:s informationsinsamling fastställs publiceringsåret enligt högskolans egen praxis. Publiceringsåret kan därmed antingen vara den s.k. online first-versionens publiceringsår eller den tryckta versionens publiceringsår. Beträffande de s.k. online first-artiklarna betyder fullständiga referensuppgifter DOI-identifieringsnummer och ISSN-kod. OBS! Högskolorna ansvarar för att publikationen rapporteras endast en gång, dvs. den tryckta versionen av en elektronisk artikel som redan rapporterats tas inte med på nytt.

Vid insamlingen av publikationsinformation beaktas endast de publikationer vars referensuppgifter är tillgängliga senast den 31 januari 2013. Avsikten med fastställandet av detta datum är att universitetens sampublikationer ska meddelas i informationsinsamlingen samma år. De publikationer vars referensuppgifter är tillgängliga först efter detta datum registreras i följande års informationsinsamling på så sätt att publiceringsåret enligt högskolans praxis registreras som publiceringsår. Rapporteringsåret kan alltså vara ett annat år än publiceringsåret. Vid statistikföringen av publikationsinformation används i regel det år då publikationerna anmälts.

 

Publikationstyper som samlas in och informationsinnehåll

Undervisnings- och kulturministeriet samlar årligen in information om högskolornas publikationsverksamhet i enlighet med de publikationstyper som definieras i handboken. Publikationsuppgifter samlas inte in beträffande klass G (lärdomsprov).

Nedan en förteckning över vilka uppgifter som är obligatoriska:

Uppgift

Publikationstyper A–E

Publikationstyper F–I

1.1.1.1 Publikationstyp

X

X

1.1.1.2 Publikationens vetenskapsområde

X

X

1.1.1.3 Publikationens utbildningsområde

X

X

1.1.1.4 Organisationens författare

X

 

1.1.1.5 Organisationens underenhet

 

 

1.1.1.6 Publikationens författare

X

 

1.1.1.7 Antalet författare

X

 

1.1.1.8 Internationell sampublikation

X

 

1.1.1.9 Publikationens namn/tital

X

 

1.1.1.10 Publiceringsår

X

 

1.1.1.11 Volym

 

 

1.1.1.12 Nummer

 

 

1.1.1.13 Sidor

 

 

1.1.1.14 Artikelnummer

 

 

1.1.1.15 Publikationens språk

 

 

1.1.1.16 Tidskriftens/seriens namn

*

 

1.1.1.17 ISSN

*

 

1.1.1.18 ISBN

*

 

1.1.1.19 Moderpublikationens namn

*

 

1.1.1.20 Moderpublikationens redaktörer

 

 

1.1.1.21 Förläggare

*

 

1.1.1.22 Förlagsort

 

 

1.1.1.23 Utgivningsland

 

 

1.1.1.24 Publikationens internationalitet

X

X

1.1.1.25 DOI-identifieringsnummer

 

 

1.1.1.26 Bestående webbadress

 

 

1.1.1.27 Öppen tillgänglighet

X

 

1.1.1.28 Kod i källdatabasen

 

 

1.1.1.29 Specialstatsandelspublikation

 

 

1.1.1.30 Publikationens publikationsforumklassificering i högskolan

 

1.1.1.31 Publikationens högskolespecifika id

 

 

 

* Obligatorisk beroende på publikationstyp, se nedan

 

Fält som märkts med stjärna är obligatoriska för vissa publikationstyper enligt tabellen nedan. För varje publikationstyp är endera/någon av identifieringsuppgifterna i tabellen obligatorisk.

I förteckningen över obligatoriska uppgifter för enskilda publikationstyper nämns minimiuppgifterna med vilka publikationen kan identifieras för publikationsforumet. Identifieringen är självfallet säkrare på publikationsforumsnivå om alla alternativa uppgifter finns tillhands.

A1, A2 och B1

A3 och B2

 

A4 och B3

C1

 

C2

 

- Tidskriftens/seriens namn

- Förläggare

- Tidskriftens/seriens namn

- Förläggare

- Förläggare

- ISSN

 

- ISBN

 

- ISSN

 

- ISBN

 

- ISBN

 

 

 

- Tidskriftens/seriens namn

- Moderpublikationens namn

 

 

- Tidskriftens/seriens namn

 

 

- ISSN

 

 

 

 

 

- ISSN

 

 

I förteckningen över obligatoriska uppgifter för enskilda publikationstyper nämns minimiuppgifterna med vilka publikationen kan identifieras för publikationsforumet. Identifieringen är självfallet säkrare på publikationsforumsnivå om alla alternativa uppgifter anges.

Förändringar i informationsinsamlingen 2013

I informationsinsamlingen av publikationer som gäller 2013 samlas information om huruvida publikationerna har gjorts i samarbete med någon nationell forskningsorganisation, indelad i grupperna A) universitetssjukhusvårdsdistrikt B) statligt sektorforskningsinstitut (definition av och förteckning över sektorforskningsinstitut finns på Statistikcentralens webbplats http://www.stat.fi/meta/kas/valtutklait.html) eller C) annan inhemsk forskningsorganisation. För varje publikation antecknas separat om den har utarbetats i samarbete med organisationsgrupperna (dvs. organisationsgrupperna A–C separat).

Publikationen antecknas som en nationell sampublikation om en av upphovsmännen till publikationen har anknytning till denna grupp (även ena delen av en dubbelaffiliation). Publicering i en publikation där redaktören hör till en annan organisation innebär ännu inte sampublicering med annan organisation. Informationen om nationella sampublikationer används vid beredning av den nationella vetenskapspolitiken. Uppgifter om sampublikationer mellan högskolor fås via UKM:s insamling av publikationsinformation.

1.1.1         Uppgifter som samlas in och förhållandet till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Beträffande publikationstyperna A–E samlas information om publikationstyp, utbildningsområde, vetenskapsområde och publikationens metadata. Beträffande publikationstyperna F, H och I samlas information om antalet per vetenskapsområde, utbildningsområde och publikationens internationalitet.

Informationen samlas in på två olika blanketter. Uppgifterna om publikationstyperna A–E på egen blankett och uppgifterna om publikationstyperna F–I på egen blankett. För publikationstyperna A–E rapporteras alla uppgifter om en publikation på en rad och i publikationstyperna F–I summeras uppgifterna enligt publikationstyp, vetenskapsområde, utbildningsområde och internationalitet.

1.1.1.1         Publikationstyp

Beskrivning

Publikationstyperna definieras noggrannare i kapitel 2.5. Publikationstypen antecknas i sin helhet, dvs. inte enbart huvudklassen.

Obs! Definitionerna av publikationstyperna har preciserats jämfört med föregående år.

Informationens form

Värde enligt klassificeringen av publikationstyp, t.ex. ”A1" (Originalartikel i en vetenskaplig tidskrift).

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Information som baserar sig på publikationens publikationstyp.

1.1.1.2         Publikationens vetenskapsområde

Beskrivning

Statistikcentralens klassificering av vetenskapsområden 2010. Flera olika vetenskapsområden kan anges för en publikation (högst 6). När vetenskapsområdena anges nämns det vetenskapsområde först som publikationen i första hand berör. För publikationstyperna A–E antecknas minst ett vetenskapsområde och för publikationstyperna F, H och I antecknas något vetenskapsområde eller ett ospecificerat vetenskapsområde.

Vetenskapsområde avser publikationens innehållsmässiga vetenskapsområde, dvs. forskarens/forskarnas synpunkt på publikationen. Vetenskapsområdet är viktigt, eftersom uppgifterna används vid beredning av vetenskapspolitiken.

Informationens form

Det finns sex punkter på informationsinsamlingsblanketten:

1. Vetenskapsområde I (Primärt vetenskapsområde)

2. Vetenskapsområde II

3. Vetenskapsområde III

4. Vetenskapsområde IV

5. Vetenskapsområde V

6. Vetenskapsområde VI

Enligt Statistikcentralens klassificering av vetenskapsområden 2010 ett värde med 3 eller 4 siffror (t.ex. 212 resp. 5141), med en ospecificerad vetenskapsområdeskod (NNN) tillfogad. Den ospecificerade vetenskapsområdeskoden kan användas för publikationstyperna F, H och I. Klassificeringen av vetenskapsområden finns i kapitel 2.4.

Obs! Klassificeringen av vetenskapsområden 2010 på Statistikcentralens webbplats innehåller av tekniska orsaker även de 4-siffriga kodernas 3-siffriga övre rubriker (t.ex. 118 biovetenskaper). Om den 3-siffriga koden är indelad i 4-siffriga undergrupper kan den 3-siffriga koden inte användas för att beteckna vetenskapsområdet.

Om mindre än 6 vetenskapsområden anges för en publikation lämnas punkterna 2–6 tomma efter behov. Under punkt 1 införs alltid ett värde: för publikationstyperna A–E ett vetenskapsområde och för publikationstyperna F, H och I ett vetenskapsområde eller ett ospecificerat vetenskapsområde.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Koder för de vetenskapsområden som angetts för publikationen.

1.1.1.3         Publikationens utbildningsområde

Beskrivning

Publikationens utbildningsområde. Utbildningsområdet anges enligt studieförvaltningens klassificering av studieområden 2002. När utbildningsområdena anges nämns det utbildningsområde först som publikationen i första hand berör.

Fler än ett utbildningsområde kan anges för varje publikation (högst 6). För publikationstyperna A–E anges minst ett utbildningsområde och för publikationstyperna F, H och I anges något utbildningsområde eller ett ospecificerat utbildningsområde.

Informationens form
Det finns sex punkter på informationsinsamlingsblanketten:
1. Utbildningsområde I
2. Utbildningsområde II
3. Utbildningsområde III
4. Utbildningsområde IV
5. Utbildningsområde V
6. Utbildningsområde VI
En 2-siffrig kod enligt undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering 1995 (t.ex. 90), med en ospecificerad utbildningsområdeskod (NN) tillfogad. Den ospecificerade utbildningsområdeskoden kan användas för publikationstyperna F, H och I. Klassificeringen av utbildningsområden finns i kapitel 2.2.
Om mindre än 6 utbildningsområden anges för en publikation lämnas punkterna 2–6 tomma efter behov. Under punkt 1 införs alltid ett värde: för publikationstyperna A–E ett utbildningsområde och för publikationstyperna F, H och I ett utbildningsområde eller ett ospecificerat utbildningsområde.
Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Koder för de utbildningsområden som angetts för publikationen.

1.1.1.4         Organisationens författare

Beskrivning

Forskare som hör till högskolan som har deltagit i utarbetandet av publikationen. Författarens anknytning till högskolan definieras i inledningen till kapitel 1.1.

Informationens form

Uppgifterna om författaren bör anges på ett enhetligt sätt för högskolan och namnen åtskiljs med semikolon. Förnamnet ska i första hand skrivas ut.

Uppgifterna om upphovsmannen anges i första hand i formen "von Hummel, Essi; Möttönen, Matti".

Obs! Om uppgifterna i det aktuella fältet innehåller semikolon (publikationen har fler än en upphovsman)

ska registreraren se till att det finns citationstecken i början och slutet av fältet i csv-filen som införs i Kota. 

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Personer som har rollen skribent, upphovsman eller motsvarande i publikationen i kostnadsstället i den egna organisationen (begrepp person_i publikationen).

1.1.1.5         Organisationens underenhet

Beskrivning

Högskolans fakultet, avdelning, institution eller enhet vars anställd har deltagit i utarbetandet av publikationen.  Högst 20 underenheter i organisationen kan anges för en högskola.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text. Organisationens underenheter åtskiljs med semikolon.

Obs! Om uppgifterna i fältet innehåller semikolon (publikationens upphovsmän har fler än en underenhet) sätts citationstecken i början och slutet av fältet.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Högskolans kostnadsställen som angetts för publikationen.

1.1.1.6         Publikationens författare

Beskrivning

De fullständiga uppgifterna om publikationens författare (inklusive utländska författare) i den form och den ordning som de har nämns i den ursprungliga publikationen eller källdatabasen. Särskild vikt bör fästas vid hur den först nämnda författarens namn är skrivet, detta för att underlätta identifieringen av publikationen.

Om antalet författare är fler än 20 anges det totala antalet i ett separat fält (1.1.1.7). I fältet för publikationens författare anges dock namnen på de 20 första.

Informationens form

Namnen anges i den form de har nämnts i den ursprungliga publikationen eller källdatabasen. Namnen måste åtskiljas med semikolon.

Obs! Om uppgifterna i det aktuella fältet innehåller semikolon (publikationen har fler än en författare)

ska registreraren se till att det finns citationstecken i början och slutet av fältet i csv-filen som införs i Kota. 

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationens egenskap "förteckning över upphovsmän".

1.1.1.7         Antalet författare

Beskrivning

Publikationens totala antal författare. Om antalet författare överstiger 50 räcker det med att ange "50". Om publikationens upphovsmän är grupper räknas gruppens medlemmar som upphovsmän enligt etablerad praxis i vetenskapsområdet eller enligt forskningsgruppernas avtal. 

Informationens form
Uppgiften som heltal.
Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Antalet personer som anknutits till publikationen som skribent, upphovsman eller motsvarande (begrepp person_i publikationen) eller om det inte finns uppgifter om personerna räknas antalet ur förteckningen över upphovsmän.

1.1.1.8         Internationell sampublikation

Beskrivning

En internationell sampublikation betyder att åtminstone en av författarna är en person som är anställd utomlands. Om personen har ett anställningsförhållande både vid en finländsk och en utländsk organisation och har nämnt båda som sin anknytning i publikationen räknas publikationen som en internationell sampublikation. Följande koder ska användas:

Informationens form

Ett 1-siffrigt värde enligt följande kodsystem, t.ex. 1:

KodFörklaring

0ej intern. sampublikation

1intern. sampublikation

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationens sanningsvärde är en internationell sampublikation.

1.1.1.9         Publikationens namn/titel

Beskrivning

Publikationens namn såsom den nämns i artikeln eller verket. Om artikelns namn är i en annan form i moderpublikationens innehållsförteckning än i själva artikeln används artikelns version. Huvudrubriken och en eventuell underrubrik rapporteras i samma fält och de kan åtskiljas med kombinationen mellanslag, kolon, mellanslag. Namnet på en publikation på ett främmande språk kan vid behov rapporteras i translittererad version.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text. Huvudrubriken och en eventuell underrubrik rapporteras i samma fält och de kan åtskiljas med kombinationen mellanslag, kolon, mellanslag. Om uppgifterna i fältet innehåller semikolon sätts citationstecken i början och slutet av fältet.

Namnet på en publikation på ett främmande språk kan vid behov rapporteras i  translittererad form. Om publikationens namn ändå innehåller specialtecken (icke-latinska bokstäver, matematiska formler osv.) måste det säkerställas att specialtecknen är i rätt form i rapporteringsfilen. Om filen bearbetas t.ex. i Excelprogrammet kan filens teckenuppsättning ändras.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationens egenskap "rubrik".

1.1.1.10     Publiceringsår

Beskrivning

Publiceringsåret avser i regel det år då publikationen har utgivits första gången i en version som innehåller fullständiga referensuppgifter. I synnerhet beträffande vetenskapliga tidskriftsartiklar kan publiceringsåret fastställas på två olika sätt, se instruktionerna på sidan 23.

Informationens form

Året skrivs i fyrsiffrig form, t.ex. 1976.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Utgivningsåret för en monografi eller moderpublikation.

1.1.1.11     Volym

Beskrivning

Tidskriftens volym där artikeln har publicerats.

Gäller publikationstyperna A1, A2, A4, B1, B3, D1, D3, E1.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Tidskriftens nummer-begreppets egenskap "volym".

1.1.1.12     Nummer

Beskrivning

Tidskriftens nummer där artikeln har publicerats.

Gäller publikationstyperna A1, A2, A4, B1, B3, D1, D3, E1.

Informationens form
Textfält med fritt formulerad text.
Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Tidskriftens nummer-begreppets egenskap "Tidskriftens nummer".

1.1.1.13     Sidor

Beskrivning

Publikationens sidnummer (t.ex. 1–20) där artikeln finns.

Gäller publikationstyperna A1, A2, A4, B1, B3, D1, D3, E1.

Informationens form

Informationen såsom den har angetts i referensuppgifterna, t.ex. 1-20.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationens egenskap "sidantal".

1.1.1.14     Artikelnummer

Beskrivning

En del vetenskapliga tidskrifter använder artikelnummer. Detta anges i samma form som i publikationen.

Gäller publikationstyperna A1, A2, A4, B1, B3.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Egenskapen "artikelnummer" för en artikel i en konferenspublikation eller tidskrift.

1.1.1.15     Publikationens språk

Beskrivning

Det språk publikationen är skriven på.

Informationens form

Enligt Statistikcentralens klassificering språk 2003 ett värde med 2 bokstäver eller 2 siffror, t.ex. fi.

http://www.stat.fi/meta/luokitukset/kieli/001-2003/index.html

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Det språk som angetts för publikationen.

1.1.1.16     Tidskriftens/seriens namn

Beskrivning

Tidskriftens/seriens namn så fullständigt som möjligt (helt utskrivet, inga förkortningar, t.ex. British Medical Journal, inte BMJ).

För konferensartiklar anges konferensens vedertagna namn utan ordnings- eller årtal och bokstavsförkortning (t.ex. International Conference on Machine Learning, inte The 27th International Conference on Machine Learning (ICML 2010)). Tidskriftens/seriens namn får inte innehålla överflödiga ord eller tecken, t.ex. namnet på ett temanummer eller en proceedings-publikation.

I synnerhet om tidskriften/serien eller konferensen saknar ISSN-kod eller om ISSN-koden är okänd är det bäst att kopiera namnet direkt ur Publikationsforumets förteckning över tidskrifter/serier om publikationskanalen har klassificerats i Publikationsforumet: http://www.tsv.fi/julkaisufoorumi/haku.php.

Gäller publikationstyperna A1, A2, A4, B1, B3, D1, D3, E1.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationskanalens egenskap "namn".

1.1.1.17     ISSN

Beskrivning

ISSN-numret för den serie som publicerat tidskriften, monografin eller moderpublikationen.  Tidskriftens ISSN-nummer anges i första hand enligt den tryckta versionen. Om det inte finns en tryckt version av tidskriften eller om artikeln endast publiceras i den elektroniska versionen av tidskriften kan den elektroniska versionens ISSN-nummer användas. Endast ett ISSN-nummer kan anges även om tidskriften eller serien skulle ha fler än ett ISSN-nummer.

Gäller publikationstyperna A–E.

Informationens form

2 gånger 4 tecken med bindestreck utan överflödiga tecken, t.ex. 0090-8258.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationskanalens medium-begreppets egenskap "ISSN".

1.1.1.18     ISBN

Beskrivning

Publikationens eller moderpublikationens ISBN-nummer.

Gäller publikationstyperna A3, B2, C1, C2, D2, D5, E2.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text, t.ex. 978-951-42-9761-8.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Egenskapen "ISBN" för begreppet "Upplaga" i anslutning till moderpublikationen.

1.1.1.19     Moderpublikationens namn

Beskrivning

Namnet på moderpublikationen (t.ex. artikelsamling).

Gäller publikationstyperna A3, B2, C2, D2, D5.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Moderpublikation-begreppets egenskap "rubrik".

1.1.1.20     Moderpublikationens redaktörer

Beskrivning

Namnen på Moderpublikationens redaktörer.

Gäller publikationstyperna A3, B2, C2, D2, D5.

Informationens form

Moderpublikationens redaktörer anges exakt i den form och i den ordning som de nämns i den ursprungliga publikationen eller källdatabasen. Namnen måste åtskiljas med semikolon.

Obs! Om uppgifterna i fältet innehåller semikolon (publikationen har fler redaktörer än en) sätts citationstecken i början och slutet av fältet.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Personnamn beträffande moderpublikation-begreppets egenskap "förteckning över redaktörer".

1.1.1.21     Förläggare

Beskrivning

Publikationens förläggare. När publikationsforumets förteckning är färdig kan förläggarens namn kontrolleras i den centraliserat upprätthållna förteckningen förutsatt att förläggaren har inkluderats i den.

I synnerhet om publikationen saknar ISSN-kod eller om ISSN-koden är okänd är det bäst att kopiera förläggarens namn direkt ur Publikationsforumets förteckning över bokförläggare om publikationskanalen har klassificerats i Publikationsforumet: http://www.tsv.fi/julkaisufoorumi/haku.php.

Gäller publikationstyperna A3, B2, C1, C2, D2, D5, E2.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Förläggare som angetts för publikationskanalen eller moderpublikationen. Om sådan saknas är moderpublikationens egenskap "Förläggarens namn".

1.1.1.22     Förlagsort

Beskrivning

Ort eller orter som angetts i anslutning publikationens förläggare.

Gäller publikationstyperna A3, B2, C1, C2, D2, D5, E2.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Moderpublikationens eller monografins egenskap "publiceringsställe".

1.1.1.23     Utgivningsland

Beskrivning

Tidskriftens, monografins eller moderpublikationens utgivningsland eller -länder

Informationens form

3-siffrigt värde enligt Statistikcentralens stater och länder 2007-klassificering, t.ex. 246.

http://www.stat.fi/meta/luokitukset/valtio/001-2007-09-21/index.html.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Moderpublikationens eller publikationskanalens land.

1.1.1.24     Publikationens internationalitet

Beskrivning

En inhemsk publikation (=0) avser en publikation vars utgivare är finländsk eller som i första hand har publicerats i Finland. En internationell publikation (=1) avser en publikation vars utgivare inte är finländsk eller som i första hand har publicerats i ett annat land än Finland. Beträffande konferenspublikationer avses med utgivare konferenspublikationens förläggare.

Informationens form

Ett 1-siffrigt värde enligt följande koder:

KodFörklaring

0Inhemsk publikation

1Internationell publikation

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Begreppsmodellen utvecklas till denna del ännu.

1.1.1.25     DOI-identifikation

Beskrivning

Publikationens DOI-identifikation.

Informationens form

Fritt formulerat textfält, t.ex. 10.1038/ng1104-1133.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

DOI sparas som ett uttryck för begreppet "Publikationens identifiering" som har förenats med "Publikationsdatabas"-begreppets "DOI"-uttryck (värdet "DOI" i "Publikationsdatabasens" förkortningsfält).

1.1.1.26     Bestående webbadress

Beskrivning

Webbadress som grundar sig på publikationens bestående identifikation (t.ex. DOI, URN eller handle) och som leder direkt till publikationens hela text (dvs. inte t.ex. till tidskriftens/förläggarens ingångssida). Kan hänsyfta både till den fritt tillgängliga versionen och till den visavi användarrättigheterna begränsade versionen på förläggarens server.

Informationens form

Webbadress, t.ex. http://dx.doi.org/10.1038/ng1104-1133.

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationens egenskap "URL".

1.1.1.27     Öppen tillgänglighet

Beskrivning

Publikationens tillgänglighet kodas enligt följande:

0 ej Open access-publikation

1Open access-publikation

- publikationen har utkommit i en tidskrift eller serie vars samtliga artiklar eller delpublikationer är bestående laddningsbara och kan läsas utan ersättning.

2Open access-publikation, parallellsparad

- en alltid tillgänglig open access-kopia av en publikation som publicerats i en beställningsavgiftsbelagd tidskrift eller annat verk som är avgiftsbelagt för läsarna. Kopian har parallellsparats t.ex. i organisationens egen eller en vetenskapsspecifik digital arkivtjänst.  Publikationen kan vara antingen en s.k. förläggarens version eller forskarens egen sista (referentgranskade) version och den kan vara tillgänglig omedelbart eller efter en rimligt lång embargotid (t.ex. ett halvår) som förläggaren bestämmer. Publikationen kan också vara en pre print-version som forskarsamhället fått tillgång till innan den officiella publiceringen om den är permanent tillgänglig i organisationens eller vetenskapsområdets digitala arkivtjänst. Även de enskilda publikationer som är allmänt tillgängliga även om själva serien inte är allmänt tillgänglig beaktas.

9Inga uppgifter om Open access eller ej.

Informationens form

Ett 1-siffrigt värde enligt följande kodsystem, t.ex. ”1" (Open access-publikation):

KodFörklaring

0Ej Open access-publikation

1Open access-publikation

2Open access-publikation, parallellsparad

9Inga uppgifter 

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationen är en open access-publikation om åtminstone en open access-uppgift har anknytits till den (begrepp open access-publikation). Publikationen är parallellsparad om åtminstone en av dess open access-uppgifter har parallellsparats.

1.1.1.28     Källdatabasens kod

Beskrivning

Publikationens identifikation eller ID-nummer i den databas där dess post har sökts. Om det finns fler än en kod åtskiljs de från varandra med semikolon (t.ex. WOS: 000275364300009; PMID:20036235).

Källdatabaser är bl.a. ISI Web of Science, Scopus, Pubmed, ArXiv, Cab Abstracts, Arto, Fennica.

Informationens form

Registreras i formen källdatabasens namn/förkortning: egentlig identifikation (t.ex. WOS: 000275364300009).

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Uppgiften genererar förekomsten av begreppet "Publikationens identifikation" och förekomsten av publikationsdatabasens begrepp som hänvisar till dessa. DOI-identifieringsnumret anges inte här (se punkt DOI-identifieringsnummer 1.1.1.25).

1.1.1.29     Specialstatsandelspublikation

Beskrivning

Gäller endast publikationer inom de hälsovetenskapliga och medicinska områdena. Artiklar som social- och hälsovårdsministeriet får för ansökan om statsandelar och som har publicerats i 1) tidskrifter som har ett impact factor-värde eller 2) i följande inhemska tidskrifter: Duodecim, Suomen Lääkärilehti, Suomen Hammaslääkärilehti, Hoitotiede, Finska Läkaresällskapets handlingar och Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti.

Informationens form

Om publikationen är en SSA-publikation anges detta med 1, om inte lämnas fältet tomt.

KodFörklaring

tomEj specialstatsandelspublikation

1Specialstatsandelspublikation

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Publikationens sanningsvärde-egenskap "Specialstatsandelspublikation".

 

1.1.1.30     Publikationens publikationsforumsklassificering i högskolan

Beskrivning

UKM kompletterar universitetens publikationer med publikationsforumsklasserna. Om högskolorna önskar kan de ange publikationsforumsnivå, som finns i högskolornas egna system för att underlätta handläggningen. För yrkeshögskolor är publikationsforumsinformationen frivillig. För yrkeshögskolor är denna information frivillig.

Informationens form

Ett 1-siffrigt värde enligt följande kodsystem

KodFörklaring

0Ingen publikationsforumsnivå

1publikationsforumsnivå 1

2publikationsforumsnivå 2

3publikationsforumsnivå 3

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

Begreppsmodellen utvecklas till denna del ännu.

1.1.1.31     Publikationens högskolespecifika id

Beskrivning

Används för att underlätta handläggningen av publikationsuppgifterna mellan högskolorna och UKM.

Såvida högskolan inte angett någon id görs detta av UKM.

Informationens form

Textfält med fritt formulerad text

Förhållande till högskolornas datamodell (XDW-modellen)

---

 

 

2         Klassificeringar

 

2.1        Utbildningsområden 1995

 

Klassificeringen av utbildningsområde 1995 avser utbildningsområden som använts i förordningen om universitetsexamina vars officiella beteckning är undervisningsförvaltningens klassificering av studieområden 1995. Universitetens statistikföring och bl.a. examensmålen baserar sig på denna klassificering av utbildningsområden.

Utbildningsområden som används vid universiteten:

75 Teologiska

76 Humanistiska

77 Konstindustriella

78 Musikbranschen

79 Teater- och dansbranschen

80 Pedagogiska

81 Gymnastik- och idrottsvetenskapliga

82 Samhällsvetenskapliga

83 Psykologi

84 Hälsovetenskaper

85 Juridiska

86 Ekonomiska

87 Naturvetenskapliga

88 Agrikultur-forstvetenskapliga

89 Teknisk-vetenskapliga

90 Medicinska

91 Odontologiska

92 Veterinärmedicinska

93 Farmaci

94 Bildkonstbranschen

 

2.2        Utbildningsområden 2002

 

Avser undervisningsförvaltningens klassificering av utbildningsområden 2002. Klassificeringen är en förnyad version av klassificeringen från 1995 och den används i regel vid statistikföring av andra utbildningsformer än universitetsutbildning. Personaluppgifterna samlas också in enligt klassificeringen av utbildningsområden 2002 för att uppgifterna ska vara jämförbara bl.a. med yrkeshögskolesektorn.

Klassificering av utbildningsområden 2002:

1Humanistiska och pedagogiska området

2Kultur

3Samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området

4Naturvetenskapliga området

5Teknik och kommunikation

6Naturbruk och miljöområdet

7Social-, hälso- och idrottsområdet

8Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen

9Annan utbildning

2.3        Vetenskapsområden

 

Klassificeringen av vetenskapsområden används i statistik som rör forsknings- och utvecklingsverksamhet. Klassificeringen av vetenskapsområden som Statistikcentralen tog i bruk 2007 förnyades 2010 genom att dela in klasserna i mindre helheter som är ändamålsenligare än tidigare.

Klassificeringen av vetenskapsområden grundar sig på FOS-klassificeringen av vetenskapsområden i den s.k. Frascatimanualen som OECD gett ut som stöd för forsknings- och utvecklingsverksamheten.

 

Klassificering av vetenskapsområden 2010

 

Naturvetenskaper

111Matematik

112Statistik

113Data- och informationsvetenskap

114Fysik

115Rymdvetenskap och astronomi

116Kemi

1171Geovetenskaper

1172Miljövetenskap

1181Ekologi, evolutionsbiologi

1182Biokemi, cell- och molekylärbiologi

1183Växtbiologi, mikrobiologi, virologi

1184Genetik, utvecklingsbiologi, fysiologi

119Övrig naturvetenskap

 

Teknik

211Arkitektur

212Byggnads- och samhällsteknik

213El-, automations- och telekommunikationsteknik, elektronik

214Maskin- och produktionsteknik

215Teknisk kemi, kemisk processteknik

216Materialteknik

217Medicinsk teknik

218Miljöteknik

219Miljöbioteknologi

220Industriell bioteknologi

221Nanoteknologi

222Övrig teknik och teknologi

 

Medicin och hälsovetenskaper

3111Biomedicinska vetenskaper

3112Neurovetenskaper

3121Inre medicin

3122Cancersjukdomar

3123Kvinno- och barnsjukdomar

3124Neurologi och psykiatri

3125Öron-, näs- och halssjukdomar, ögonsjukdomar

3126Kirurgi, anestesiologi, intensivvård, radiologi

313Odontologi

3141Hälsovetenskap

3142Folkhälsovetenskap, miljö och arbetshälsa

315Gymnastik- och idrottsvetenskap

316Vårdvetenskap

317Farmaci

318Medicinsk bioteknologi

319Rättsmedicin och övrig medicinsk vetenskap

 

Jordbruks- och skogsvetenskaper

4111Jordbruksvetenskap

4112Skogsvetenskap

412Djursvetenskap, mjölkproduktlära

413Veterinärvetenskap

414Jordbruksbioteknologi

415Övriga jordbruksvetenskaper

 

Samhällsvetenskaper

511Nationalekonomi

512Företagsekonomi

513Juridik

5141Sociologi

5142Social- och samhällspolitik

515Psykologi

516Pedagogik

517Statsvetenskap

518Medie- och kommunikationsvetenskap

519Socialgeografi och ekonomisk geografi

520Övriga samhällsvetenskaper

 

Humanistiska vetenskaper

611Filosofi

6121Språkvetenskaper

6122Litteraturforskning

6131Teater, dans, musik, övrig scenkonst

6132Bildkonst och formgivning

614Teologi

615Historia och arkeologi

616Övriga humanistiska vetenskaper


2.4        Publikationstyper

 

A Referentgranskade vetenskapliga artiklar

 

A1 Originalartikel i en vetenskaplig tidskrift

(Journal article-refereed, Original research)

 

- Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation.

- Består huvudsakligen av opublicerat material.

- Artikeln är referentgranskad.

- Tidskriften som har publicerat artikeln har ett ISSN-nummer.

 

I klassen ingår bl.a.:

- Artiklar som presenterar resultaten av originalforskning. Även artiklar som presenterar originalforskning som publicerats i facktidskrifter som nämns i publikationsforumsförteckningen.

 

Exempel I

“A cell spot microarray method for production of high density siRNA transfection microarrays”. http://dx.doi.org/10.1186/1471-2164-12-162

 

Exempel II

”Terveysliikunnan lukutaidon yhteys vapaa-ajan liikunta-aktiivisuuteen ja fyysiseen kuntoon työikäisillä miehillä”

http://lts.fi/julkaisut/liikunta-ja-tiede/liikunta-ja-tiedelehti-12011/terveysliikunnan-lukutaidon-yhteys-vapaa

 

I klassen ingår inte:

- Översiktsartiklar (klass A2)

- Artiklar i samlingsverk (klass A3)

- Artiklar i konferenspublikationer (klass A4)

- Korta forskningsrapporter (case report) eller korta översiktsartiklar (klass B1)

- Ledare (editorial), bokrecensioner (book review), debattinlägg (discussion, letter), kommentarer (comments) (klass B1)

- Artiklar som är avsedda att tillämpas inom en yrkesgrupp och som inte bygger på originalforskning (klass D1)

 

Exempel: ”Käsite ”monityydyttymättömät rasvahapot” on johtanut harhaan”, http://kehittyvaelintarvike.fi/teemajutut/kasite-monityydyttymattomat-rasvahapot-on-johtanut-harhaan

-> Artikel i facktidskrift (D1)

 

Obs!

Artiklar som har publicerats i specialnummer av tidskrifter och som uppfyller de ovannämnda kriterierna registreras antingen under klass A1 eller A3. Artiklar i konferenspublikationer som har publicerats i specialnummer av tidskrifter registreras antingen under klass A1 eller A4.

 

 

A2 Översiktsartikel i en vetenskaplig tidskrift

(Review article, Literature review, Systematic review)

 

- Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation, med undantag av kravet på produktion av ny information.

- Bygger på tidigare publikationer om ämnet. Översiktsartiklar förekommer särskilt i medicinska vetenskaper och hälsovetenskaper.

- Bygger på det mest centrala materialet i originalartikeln.

- Artikeln är referentgranskad.

- Tidskriften som har publicerat artikeln har ett ISSN-nummer.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Översikter inom något visst vetenskapsområde som har utarbetats utifrån resultat som presenterats i originalpublikationer eller andras forskning.

 

Exempel: Metabolism of Ophthalmic Timolol: New Aspects of an Old Drug

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1742-7843.2011.00694.x/abstract;jsessionid=CCE0E5284476BBA62BBE8CAA368E114A.d04t03

 

I klassen ingår inte:

- Originalartiklar (klass A1)

- Artiklar i samlingsverk (klass A3)

- Artiklar i konferenspublikationer (klass A4)

- Korta forskningsrapporter (case report) eller korta översiktsartiklar (klass B1)

- Ledare (editorial), bokrecensioner (book review), debattinlägg (discussion, letter), kommentarer (comments) (klass B1)

- Artiklar som är avsedda att tillämpas inom en yrkesgrupp och som inte bygger på originalforskning (klass D1)

 

A3 Del av bok eller annat samlingsverk

(Book section, Chapters in research books)

 

- Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation.

- Består huvudsakligen av opublicerat material.

- Artikeln har referentgranskats av bokens redaktion eller motsvarande.

- Boken har i regel ett ISBN-nummer.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Artiklar som publicerats i vetenskapliga samlingsverk

- Artiklar som publicerats i vetenskapliga årsböcker eller motsvarande

 

I klassen ingår inte:

- Delar av en bok eller ett annat samlingsverk som inte har referentgranskats (klass B2)

- Artiklar i yrkesinriktade samlingsverk, inkl. korta encyklopeditexter (klass D2)

 

A4 Artikel i en konferenspublikation

(Conference proceedings)

 

- Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation.

- Publicerad i en konferenspublikation som har tryckts eller annars är allmänt tillgänglig. Publikationer som t.ex. delats ut endast till konferensdeltagarna eller som är begränsat tillgängliga endast på nätet är inte allmänt tillgängliga.  Om publikationer som delas ut på cd-rom eller usb-minne har ISBN-nummer innebär detta att de är offentliga.

- Fullständig skriftlig version av ett konferensföredrag (full paper), inte bara ett abstrakt.

- Artikeln är referentgranskad.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Artiklar som har utarbetats utifrån föredrag eller posters för ett vetenskapligt seminarium.

 

Exempel: Nuclear PDFs at NLO - status report and review of the EPS09 results

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0375947411001199

 

I klassen ingår inte:

- Andra än referentgranskade originalartiklar i konferenspublikationer

- Abstrakt, utvidgade abstrakt (extended abstract), posters eller PowerPoint-presentationer för konferensföredrag,

- Korta forskningsrapporter (case report) eller korta översiktsartiklar (klass B1)

- Konferenspublikationer som inte referentgranskats (klass B3)

- Artiklar som är avsedda att tillämpas inom en yrkesgrupp och som inte bygger på originalforskning (klass D1)

- Artiklar i yrkesinriktade konferenspublikationer (klass D3)

 

Exempel: Li TW, Jones PA. Methylation changes in early embryonic genes in cancer [abstract].

http://www.aacrmeetingabstracts.org/cgi/content/abstract/2006/1/7-c

-> Abstrakt, inte en fullständig skriftlig version (full paper)

 

 

B Icke-referentgranskade vetenskapliga skrifter

 

B1 Inlägg i en vetenskaplig tidskrift

(Unrefereed journal articles)

 

- I klassen ingår icke-referentgranskade texter i vetenskapliga tidskrifter. Förutom artiklar hör även korta forskningsrapporter (case report) eller korta översiktsartiklar, ledare (editorial), bokrecensioner (book review), debattinlägg (discussion, letter) och kommentarer (comments) i vetenskapliga tidskrifter till klassen.

- Tidskriften har en redaktion, men tidskriften behöver inte nödvändigtvis följa praxisen med referentgranskning.

- Tidskriften som har publicerat artikeln har ett ISSN-nummer.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Artiklar som inte referentgranskats

- Korta forskningsrapporter eller korta översiktsartiklar

- Ledare, bokrecensioner, debattinlägg, kommentarer osv. i vetenskapliga

tidskrifter

 

I klassen ingår inte:

- Originalartiklar (klass A1)

- Översiktsartiklar (klass A2)

- Artiklar i samlingsverk (klass A3)

- Artiklar i konferenspublikationer (klass A4)

- Artiklar som är avsedda att tillämpas inom en yrkesgrupp och som inte bygger på originalforskning (klass D1)

 

B2 Del av bok eller annat samlingsverk

(Book section)

 

- I klassen ingår icke-referentgranskade artiklar i böcker eller samlingsverk som eventuellt har en redaktion, men artikeln har inte referentgranskats.

- Boken har i regel ett ISBN-nummer.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Icke-referentgranskade artiklar i böcker eller samlingsverk

- Artiklar som har publicerats i samlingsverk utgivna av forskningsinstitut och som ligger närmare en vetenskaplig artikel än en rapport eller utredning.

- Artiklar som har publicerats i böcker som är utgivna av statens ämbetsverk och som ligger närmare en vetenskaplig artikel än en rapport eller utredning.

 

I klassen ingår inte:

- Artiklar i vetenskapliga samlingsverk (klass A3)

- Artiklar i yrkesinriktade samlingsverk (klass D2)

- Publicerade utvecklings- eller forskningsrapporter eller -utredningar (klass D4)

- Läroböcker, yrkesinriktade handböcker eller guider eller ordböcker (klass D5)

- Korta förord eller inledningar

 

B3 Icke-referentgranskad artikel i konferenspublikation

(Unrefereed conference proceedings)

 

- Publicerad i en konferenspublikation som har tryckts eller annars är allmänt tillgänglig. Publikationer som t.ex. delats ut endast till konferensdeltagarna eller som är begränsat tillgängliga endast på nätet är inte allmänt tillgängliga.  Om publikationer som delas ut på cd-rom eller usb-minne har ISBN-nummer innebär detta att de är offentliga.

- Fullständig skriftlig version av ett konferensföredrag (full paper), inte bara ett abstrakt

 

I klassen ingår bl.a..:

- Artiklar som har utarbetats utifrån föredrag eller posters som har hållits vid ett vetenskapligt seminarium och som inte har genomgått referentgranskning.

 

I klassen ingår inte:

- Abstrakt, utvidgade abstrakt (extended abstract), posters eller PowerPoint-presentationer för konferensföredrag,

- Korta forskningsrapporter eller korta översiktsartiklar (klass B1)

- Referentgranskade konferenspublikationer (klass A4)

- Artiklar som är avsedda att tillämpas inom en yrkesgrupp och som inte bygger på originalforskning (klass D1)

- Artiklar i yrkesinriktade konferenspublikationer (klass D3)

 

C Vetenskapliga böcker (monografier)

 

C1 Separat utgivet vetenskapligt verk

(Book)

 

- Uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikation

- Består huvudsakligen av opublicerat material. Nya upplagor av böckerna beaktas om boken har omarbetats i betydande utsträckning jämfört med den tidigare upplagan.

- Boken har en eller flera författare som ansvarar för hela boken.

- Boken har ett ISBN-nummer

 

I klassen ingår bl.a..:

- Vetenskapliga monografier som publicerats av kommersiella förläggare

- Vetenskapliga monografier i serier som ges ut av vetenskapliga sällskap eller motsvarande

 

I klassen ingår inte:

- Nya upplagor om texten inte har omarbetats anmärkningsvärt.

- Redigering av en bok eller ett samlingsverk (eventuellt klass C2)

- Översättningar (eventuellt klass C2)

- Utvecklings- eller forskningsrapporter eller -utredningar (klass D4)

- Läroböcker, yrkesinriktade handböcker eller guider eller ordböcker (klass D5)

- Allmänfattliga monografier (klass E2)

- Doktorsavhandlingar eller andra lärdomsprov (klass G)

 

C2 Redigerad bok, samlingsverk, konferenspublikation eller specialnummer av en tidskrift

(Book (editor))

 

- Redigerade publikationer i vilka redaktören även har gjort en egen vetenskaplig insats, exempelvis skrivit en omfattande inledning eller ett omfattande förord. Inledningen eller förordet registreras inte separat under klasserna A eller B. Enbart redigeringsarbete räknas inte som utgivning (redigeringsarbete är ett sakkunniguppdrag).

- Bokens publikationskanal uppfyller definitionen av en vetenskaplig publikationskanal som definierats på sidan 4.

- Boken har ett ISBN-nummer

 

I klassen ingår bl.a..:

- Redigerade böcker, samlingsverk, konferenspublikationer eller specialnummer av en tidskrift.

- Översättningar där redaktören/översättaren har en omfattande inledning eller ett omfattande förord.

 

Exempel: “New Alliances for Tourism, Conservation and Development in Eastern and

Southern Africa”.

http://www.acp-edulink.eu/sites/all/files/documents/docs/Book%20New%20Alliances%20for%20Tourism.pdf

-> Introduction: New Alliances-kapitlet anges inte som artikel. Verket anges som en redigerad bok (klass C2).

 

I klassen ingår inte:

- Redigerade böcker i vilka redaktören inte har skrivit en omfattande inledning eller ett omfattande förord

- Översättningar där redaktören/översättaren inte har skrivit en omfattande inledning eller ett omfattande förord (är inte en utgivning utan ett sakkunniguppdrag)

- Redigerade läroböcker, yrkesinriktade handböcker eller guider eller ordböcker (eventuellt klass D5)

- Redigerade populärt hållna böcker (eventuellt E2)

- Förord och inledningar till utvecklings- eller forskningsrapporter eller -utredningar (registreras under klass D4)

 

Exempel: ”Kohti sosiaalisesti kestävää hyvinvointia. Näkökulmia Pohjanmaalta”. http://www.uwasa.fi/materiaali/pdf/isbn_978-952-476-357-8.pdf

-> Endast ett kort förord utan en egen vetenskaplig insats. Bokens artiklar hör till grupp A3 (artiklar i samlingsverk). Verket anges inte som en redigerad bok.

 

 

D Publikationer avsedda för en yrkesgrupp

 

D1 Artikel i en facktidskrift

 

- Avsedd för en yrkesgrupp.

- Tidskriften har en redaktion, men tidskriften behöver inte nödvändigtvis följa praxisen med referentgranskning.

- Tidskriften som har publicerat artikeln har ett ISSN-nummer.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Artiklar som är avsedda att tillämpas inom en yrkesgrupp och som har publicerats i en facktidskrift. Artiklarna behöver inte bygga på originalforskning

- Även andra än referentgranskade artiklar som publicerats i facktidskrifter som klassificerats på nivåerna 1–3 i publikationsforumklassificeringen

 

Exempel: I

”Perimä, käsittely ja pH-arvo vaikuttavat sianlihan laatuun”

http://kehittyvaelintarvike.fi/teemajutut/perima-kasittely-ja-ph-arvo-vaikuttavat-sianlihan-laatuun-> Artikkeli ammattilehdessä

 

Exempel: II

”Onko probiooteista apua laihdutuksessa? : Suolistomikrobiston muokkaaminen kiehtoo lihavuustutkijoita”

https://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/fi/publications/onko-probiooteista-(e0be5026-9625-4699-bfa5-1f306e7a135d).html

-> Publicerad i tidskriften Duodecim som enligt publikationsforumklassificeringen är på nivå 1, men artikeln är en ledare, inte en referentgranskad artikel.

 

I klassen ingår inte:

- Originalartiklar (klass A1).

- Referentgranskade artiklar som publicerats i facktidskrifter som klassificerats på nivåerna 1–3 enligt publikationsforumklassificeringen. (klass A1 eller A2).

- Översiktsartiklar (klass A2)

- Artiklar i samlingsverk (klass A3)

- Artiklar i konferenspublikationer (klass A4)

- Populärt hållna artiklar, tidningsartiklar (klass E1)

 

Exempel: I

Kuljettajan sairaus kuolonkolarien aiheuttajana

https://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/fi/publications/kuljettajan-sairaus(bb2a2003-3f33-4de5-9b01-93739469b0fb).html

-> Referentgranskad vetenskaplig artikel som publicerats i en facktidskrift som är på nivå 1 enligt publikationsforumklassificeringen. Registreras under klass A1.

 

D2 Artikel i ett yrkesinriktat samlingsverk (inkl. inledningsartikel som skrivits av redaktören)

 

- Avser artiklar i yrkesinriktade handböcker eller guider, yrkesinriktade informationssystem eller yrkesinriktade samlingsverk, läroboksmaterial eller korta encyklopeditexter.

- Den huvudsakliga läsekretsen är personer som är utbildade inom ifrågavarande område och som tillämpar informationen i sitt arbete. Ofta inhemska.

- Innehåller inledningsartiklar till samlingsverket som utgör redaktörens forskningsmässiga insats. Redigeringsarbetet i sig räknas som ett sakkunniguppdrag och inte som utgivning till skillnad från tidigare Amkota-informationsinsamlingar vid yrkeshögskolor.

- Boken har ett ISBN-nummer

 

I klassen ingår bl.a..:

- Artiklar som är avsedda att tillämpas inom en yrkesgrupp och som har publicerats i en yrkesinriktad handbok eller guide eller i ett yrkesinriktat informationssystem. Artiklarna behöver inte bygga  på

originalforskning.

- Läroboksmaterial som är avsett för professionellt bruk.

 

I klassen ingår inte:

- Artiklar i vetenskapliga samlingsverk (klass A3)

- Artiklar i konferenspublikationer (klass A4)

- Publicerade utvecklings- eller forskningsrapporter eller -utredningar (klass D4)

- Hela läroböcker, yrkesinriktade handböcker eller guider eller ordböcker (klass D5)

- Förord eller inledningar utan en forskningsmässig insats

 

D3 Artikel i en yrkesinriktad konferenspublikation

 

- Publicerad i en konferenspublikation som har tryckts eller annars är allmänt tillgänglig. Publikationer som t.ex. delats ut endast till konferensdeltagarna eller som är begränsat tillgängliga endast på nätet är inte allmänt tillgängliga.  Om publikationer som delas ut på cd-rom eller usb-minne har ISBN-nummer innebär detta att de är offentliga.

- Fullständig skriftlig version av ett konferensföredrag (full paper), inte bara ett abstrakt.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Artiklar som har publicerats i yrkesinriktade konferenspublikationer.

 

I klassen ingår inte:

- Abstrakt, utvidgade abstrakt (extended abstract), posters eller PowerPoint-presentationer för konferensföredrag,

- Artiklar i vetenskapliga konferenspublikationer (klass A4)

- Publicerade utvecklings- eller forskningsrapporter eller -utredningar (klass D4)

- Korta förord eller inledningar

 

Exempel:

“A Place for Space – Pedagogy as a Bridge between Declarations and Realization”

http://www.eera-ecer.de/ecer-programmes/conference/6/contribution/16764/

-> Extended abstract, inte en fullständig skriftlig version (full paper).

 

 

D4 Publicerad utvecklings- eller forskningsrapport eller -utredning

 

- Publicerad utvecklings- eller forskningsrapport eller en utredning som är allmänt tillgänglig och som bygger på vetenskapligt arbete / forsknings- och utvecklingsarbete.

- Förläggaren är i allmänhet en icke-vetenskaplig, vanligen offentlig aktör såsom ett ministerium eller ett statligt forskningsinstitut.

 

- Om rapporten är ett samlingsverk vars samtliga upphovsmän hör till samma organisation behandlas rapporten som en helhet (upphovsmännen till de olika delarna av helheten deltar kollektivt i utarbetandet av hela rapporten). Då registreras upphovsmännen till publikationen enligt följande: Som publikationens namn (1.1.1.9) anges rapportens namn, som publikationens upphovsmän (1.1.1.4 och 1.1.1.6) anges delhelheternas författare, moderpublikationens namn (1.1.1.19) lämnas tomt och som moderpublikationens redaktörer (1.1.1.20) anges redaktörerna för samlingsverket. Övriga referensuppgifter rapporteras på normalt sätt.

 

Om rapporten av publikationstypen D4 har publicerats som ett samlingsverk består av flera organisationers upphovsmän registreras dess uppgifter på samma sätt som för ett samlingsverk, dvs. enskilda artiklar (även förord och inledningar) anges separat i publikationstypen D4. Rapporter av monografityp registreras på samma sätt som monografier i publikationstypen D4. Se exempel nedan.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Utredningar som utförts som avtalsforskning

- Publicerade forsknings- / forsknings- och utvecklingsrapporter

- S.k. white papers

- Publikationer av typen papers och discussion papers.

 

Exempel I

Linking an EU emission reduction target beyond 20 % to energy security in Central and Eastern Europe

http://www.fiia.fi/en/publication/172/

-> Publikationen meddelas som en rapport.

 

Exempel II

Yliopistojen rakenteellinen kehittäminen, akateemiset yhteisöt ja muutos RAKE-yhteishankkeen (2008–2009) loppuraportti

http://www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2010/liitteet/opm05.pdf?lang=fi

-> Artiklarna registreras på samma sätt som artiklar i samlingsverk.

 

Exempel III

Towards Innovation Pedagogy – A new approach to teaching and learning for universities of applied sciences

http://julkaisut.turkuamk.fi/isbn9789522161697.pdf

-> Samlingsverk vars samtliga författare hör till samma organisation meddelas som en rapport.

 

I klassen ingår inte:

- Publikationer som är avsedda enbart för internt bruk.

- Artiklar i böcker eller samlingsverk (klass A3 eller B2)

- Vetenskapliga monografier som publicerats av kommersiella förläggare (klass C1)

- Fristående vetenskapliga verk som publicerats av vetenskapliga sällskap eller motsvarande (klass C1)

- Läroböcker, yrkesinriktade handböcker eller guider eller ordböcker (klass D5)

- Populärt hållna monografier (klass E2)

 

 

D5 Yrkesinriktad bok

 

- Avser utgivna yrkesinriktade böcker, läroböcker, yrkesinriktade handböcker eller guider eller ordböcker.

- Boken har ett ISBN-nummer

 

I klassen ingår bl.a..:

- Utgivna läroböcker eller yrkesinriktade handböcker eller guider

- Ordböcker

 

I klassen ingår inte:

- Föreläsningskompendier, webbmaterial eller motsvarande som har framställts enbart för enskilda kurser.

 

 

E Publikationer för allmänheten

 

E1 Populärartikel, tidningsartikel

- Artiklar, översikter och ledare i publikationer som är avsedda för allmänheten.

- Texten måste ha anknytning till skribentens arbete.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Publicerade populärt hållna artiklar i dagstidningar eller tidskrifter som är avsedda för allmänheten.

 

I klassen ingår inte:

- Artiklar i facktidskrifter (klass D1)

- Korta kommentarer eller skrivelser i insändarspalter.

- Artiklar som skribenten har skrivit i sitt arbete på en tidning.

 

E2 Populärmonografi

- Utgivna icke-vetenskapliga populärt hållna verk. Inte verk som getts ut på eget förlag.

- Texten måste ha anknytning till skribentens arbete.

- Monografin måste ha ett ISBN-nummer.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Utgivna icke-vetenskapliga populärt hållna verk.

 

I klassen ingår inte:

- Yrkesinriktade handböcker eller guider (klass D5)

 

 

F Offentlig konstnärlig och konstindustriell verksamhet

Om publikationer i klass F anges inga metauppgifter utan endast uppgifter om antalet.

 

F1 Separat publikation

- En konstpublikation som är en självständig helhet utan att vara en del av ett annat konstverk eller som inte innehåller sådana delar som kan anses vara självständiga konstnärliga publikationer.

 

 

F2 Offentlig medverkan i ett konstnärligt verk

- Konstpublikationen kan vara i en fast, odelbar relation till en sampublikation, men enligt praxisen i konstbranschen kan den recenseras separat (t.ex. scenografin i ett skådespel, en målning i en samutställning, en kammarmusikers insats i en konsert, en skådespelares rollprestation).

- I denna kategori registreras också arbetet som hör till sammanställningen av en publikation, dvs. val av delar som hör till helheten, fastställande av de allmänna konstnärliga principerna för helheten och bearbetning av delpublikationerna tillsammans med övriga medverkande så att delarna passar ihop med helheten (t.ex. regi av ett sceniskt verk, konstnärlig ledning/produktion av en konserthelhet).

 

F3 Konstnärlig del av en icke-konstnärlig publikation

- Den konstnärliga delen av en publikation vars kontext inte i första hand är konstnärlig men ändå värderas som konst av konstgemenskapen i fråga (t.ex. en design- eller planeringslösning för en lanserad produkt, ett krävande kompositionsarbete för en reklamfilm).

 

 

G Lärdomsprov

 

G1 Lärdomsprov för yrkeshögskoleexamen, kandidatavhandling

 

G2 Pro gradu-avhandling, diplomarbete, högre YH-lärdomsprov

 

G3 Licentiatavhandling

- Utgivna licentiatavhandlingar i artikelform uppges oavsett om artiklarna i licentiatavhandlingen redan skulle ha registrerats under klass A.

 

G4 Monografiavhandling

- Monografiavhandlingar som har publicerats i en universitetsserie eller en institutionsserie vid ett universitet, utgivna monografiavhandlingar eller monografiavhandlingar som är utgivna på eget förlag.

 

G5 Artikelavhandling

- Utgivna artikelavhandlingar uppges oavsett om artiklarna i avhandlingen redan skulle ha registrerats under klass A.

 

 

H Patent och uppfinningsanmälningar

Om patent och uppfinningsanmälningar anges inga metauppgifter utan endast uppgifter om antalet.

 

H1 Beviljad patent

Ett patent är en ensamrätt till det professionella utnyttjandet av en uppfinning som samhället beviljar uppfinnaren

i utbyte mot att uppfinnaren tillåter att uppfinningen offentliggörs. Patent kan fås på en industriellt användbar uppfinning som är ny och som skiljer sig väsentligt från tidigare uppfinningar.

I fråga om utländska patent antecknas bara ett beviljat patent per uppfinning. Med andra ord antecknas patent som har beviljats för olika områden/länder inte separat.

 

H2 Uppfinningsanmälan

Med en uppfinningsanmälan avses en skriftlig anmälan (blankett för uppfinningsanmälan) till högskolan, som uppfinnaren omedelbart ska lämna in när han eller hon har gjort en uppfinning som hör till tillämpningsområdet för lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor (369/2006).

I fråga om uppfinningsanmälningar anges följande antal separat:

- antalet uppfinningsanmälningar (H21)

- andelen vidarebearbetade av dessa (H22)

- antalet nyttjanderätter som högskolan har reserverat för egen del (H23)

- vidareöverlåtna nyttjanderätter (H24)

 

I Audiovisuellt material samt data- och kommunikationstekniska program

Om publikationer i klass I anges inga metauppgifter utan endast uppgifter om antalet.

 

I1 Audiovisuellt material

- Sådant publicerat audiovisuellt material som på grund av publikationens innehåll inte statistikförs under någon annan punkt.

- Upphovsmannen är vanligtvis redaktören eller den person som har producerat materialet.

- I fråga om material i serieformat uppges respektive serie endast en gång, t.ex. radioprogramserier.

 

I klassen ingår bl.a..:

- TV- och radioprogram samt audiovisuell dokumentering av forskningsresultat.

- Multimediapublikationer

 

I klassen ingår inte:

- TV- eller radiointervjuer

- Konstnärligt audiovisuellt material (eventuellt klass F)

- Audiovisuellt undervisningsmaterial, t.ex. webbmaterial eller motsvarande som utarbetats enbart för enskilda kurser

- Reklam- eller promotionsmaterial

- Multimediaprogram (eventuellt klass I2)

 

I2 Program eller programvara av data- och informationstekniskt slag

- Kommersiellt eller fritt publicerat data- och informationstekniskt program eller denna typ av programvara.

- Endast första versionen av programvaran uppges, förutsatt att programvaran inte märkbart har ändrats i den senare versionen.

 

I klassen ingår bl.a..:

- Data- och informationstekniska program och programvaror

 

Exempel:

”TeamUP”

https://reseda.taik.fi/Taik/jsp/taik/Publication_Types.jsp?id=17111033

 

I klassen ingår inte:

- Konstnärligt data- och informationstekniskt material (eventuellt klass F)

- Multimediapublikationer (eventuellt klass I1)